Minskat ränteavdrag vore bättre än nytt amorteringskrav

Det nya kravet innebär att den som tar ett bostadslån på mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst tvingas amortera en extra procent varje år. Det läggs till det redan befintliga kravet på en till två procents amortering om bostaden är belånad till 50 respektive 70 procent. Den som har en låg inkomst och lite kapital får alltså högre boendekostnader.

Det första amorteringskravet infördes 2016 för att dämpa en överhettad bostadsmarknad. Nu har dock prisutvecklingen på bostäder stannat av. John Hassler, professor i ekonomi vid Stockholms universitet, är en av många som varnat för att amorteringskravet kan bli slaget som får en skakande bostadsmarknad att falla samman. Risken finns att en ny finanskris kommer på köpet.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) motiverar amorteringskravet med att fortsatt stigande bostadspriser vore förödande för dem med låga inkomster. Men en finanskris slår hårt mot alla. Och även om inte förslaget utlöser en kris är det tveksamt att införa en så kraftig åtgärd i ett så skakigt läge.

Visst är det klokt att vara orolig över folks skuldsättning. För tio år sedan låg svenskarnas samlade skulder på 2 300 miljarder kronor, i dag är siffran 3 900 miljarder. Ränteavdraget är som bensin på elden. Regeringen borde sänka det, inte bara försvåra för dem med låga inkomster.

Liberalerna vill att ränteavdraget trappas av stegvis, från dagens 30 procent till 20 procent på tio år. Hushållen ska kompenseras med sänkta inkomstskatter. Alla oppositionspartier utom Moderaterna har liknande förslag. M vågar inte, i likhet med regeringen, ändra förutsättningarna för medelklassen. Trots att det behöver bli lättare att bli rik på arbete än genom bostadsklipp.

I stället för att göra något åt grundproblemet fortsätter lånefesten - för de som redan är inne i värmen. De som står utanför får däremot ännu högre murar att ta sig över med regeringens nya amorteringskrav.