Nej, de sociala pelarna är inte bara löst snack
I november 2017 röstade EU:s medlemsländer för ett program om 20 sociala pelare vid ett extra EU-toppmöte i Göteborg. Tanken var att det skulle vara icke rättsligt bindande riktlinjer, men sedan dess har ändå EU-kommissionen ändå lagt ett antal lagförslag på det sociala området.
”Stefan Löfven har sagt att det här inte kommer att bli lagstiftning – men den här veckan röstar vi om fyra lagstiftningsförslag, antingen förordningar eller direktiv”, berättade EU-parlamentsledamoten Jasenko Selimovic (L) i april.
Löfven (S) upprepar dock i debatterna att det bara handlar om påverkan. I helgen riktade han hårda ord mot Sara Skyttedal (KD) som idogt varnar för överstatlighet. Det ”en direkt felaktig och bedräglig beskrivning” att hävda att pelarna hotar självbestämmandet, menade Löfven, för det upp till EU:s medlemsländer att bestämma i vilken utsträckning man ska ta sig an dem.
Men har ingen informerat Löfven om vad som pågår? Som Selimovic skrev i fredags: ”Om EU:s sociala pelare verkligen bygger på frivillighet, som Socialdemokraterna påstår, hur kan det då komma sig att det kommer förslag på lagstiftning inom detta område från EU på löpande band”.
Att den en ny arbetsmarknadsmyndighet blev frivillig berodde enligt Selimovic på "lång och intensiv lobbying från svenska Europaparlamentariker som tillsammans med fackministrar från Sverige fick till en kompromiss som gör den frivillig – tills vidare”.
Christoffer Fjellner (M), som har varit EU-parlamentariker i 12 år, är ”genuint orolig över den rörelse som sker mot centralisering av besluten till EU-nivå. Många lagförslag inom arbetsrätten genereras just nu på grundval av den sociala pelaren. Detta kommer döda den svenska modellen”.
I januari föreslog EU-kommissionen att slopa varje lands vetorätt när EU fattar beslut inom socialpolitik och i skattefrågor.
En rapport från Ratio har visat att de sociala pelarna riskerar att leda till att den svenska modellen sopas undan och att en EU-gemensam arbetsrättslagstiftning införs.
Ja, nog verkar de där målen och riktlinjerna vara fastare än vad S påstår.
Dessutom påpekade Skyttedal att ”Socialdemokraterna går ju till val på att göra just en social fördragsförändring”.
Ja, S har länge drivit frågan om att skriva in ett socialt protokoll i EU:s fördrag, som ska garantera grundläggande fackliga fri- och rättigheter. Bland annat vill man ha skarpare lagstiftning på arbetsmiljöområdet och förhindra att länderna inom EU ska kunna konkurrera med löner.
”Den sociala pelaren är inte bindande, men kan förhoppningsvis leda till en mer socialt hållbar politik i EU”, skrev kandidaten Johan Danielsson (S) i en debattartikel i GP (20/4).
”Förhoppningsvis”... Detta är ett trevande trampande i helt fel riktning. Subsidiaritetsprincipen är viktig. 1994 argumenterade många av oss att EU var ett sunt samarbete där länderna jobbade ihop kring det man inte kunde lösa på egen hand, men i övrigt lät varandra vara. Att detta viktiga projekt nu kan bli en slags federal stat vore olyckligt.
Löfven försöker få det till att högern motsätter sig sociala frågor och att förbättra för arbetare. ”Vi socialdemokrater väljer människan före marknaden, det gör inte Moderaterna och Sverigedemokraterna", konstaterade Heléne Fritzon (S) nyligen.
Men social hänsyn kan man vara för inom nationalstaten utan att för den skull vilja styra hur andra länder gör eller öppna för att de ska styra oss. Och marknaden består av människor som handlar med varandra på frivillig basis, och det är dessa transaktioner som gör att det sedan finns pengar till välfärd.
Man är inte snällare och mer solidarisk för att man vill att EU ska styra mer. Man är bara lite mer klåfingrig. Det är dags att se upp och sätta stopp.
