Nej tack till de rödas ”tvingande solidaritet”

Ledare Artikeln publicerades
Om de inte vill göra som hon vill ska de tvingas?
Foto: Francisco Seco
Om de inte vill göra som hon vill ska de tvingas?

Ylva Johansson (S) vill i sin roll som EU-kommissionär sätta sig över andra demokratiska staters vilja och tvinga dem att göra precis som hon vill. Det är ett översitteri som riskerar hela EU-samarbetet.

Ylva Johansson (S) har en bakgrund i Vänsterpartiet kommunisterna – som V hette då hon var riksdagsledamot 1988-1991 som Kommunistisk Ungdoms kandidat.

Hennes illröda bakgrund märktes av när hon i söndagens Agenda återupprepade mantrat ”tvingande solidaritet” gång på gång. ”Jag tror inte att vi kan ha ett system som är frivilligt, utan man måste ha ett system där alla bidrar solidariskt i flyktingmottagandet” (6/10).

Vad hennes slogan innebär exakt är oklart, för trots att programledaren Anders Holmberg frågade flera gånger om detaljer var hon lika tydlig som i veckans utfrågning i EU-parlamentet där hon gång på gång på gång på gång slingrade sig undan frågor med standardsvaret: ”jag får återkomma”.

Genom att säga ”pass” på allt sökte hon tydligen ett slags mandat för att göra vad sjutton hon själv än önskade. Smart egentligen, men inte schysst mot väljare i EU:s alla medlemsländer som kanske vill något annat – särskilt när de ser att Sverige kanske inte är ledstjärnan i EU vad gäller migration och integration.

När Johansson utfrågades i parlamentet sa hon glatt att hon var stolt över att Sverige har gett skydd till så många flyktingar och att många av dem nu är integrerade i samhället och bidrar till ekonomin.

Öh? Uttalandet fick många av oss att hoppa till. Är många integrerade och bidrar till ekonomin?

I maj var hon arbetsmarknadsminister när det kom en forskningsstudie som konstaterade att Sverige var sämst i Norden på att integrera nyanlända på arbetsmarknaden. Andra siffror visade samtidigt att Sverige hade störst skillnad i Europa i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda.

Enligt Aftonbladets granskning av dem som sökte asyl 2015 hade 84 000 fått permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd. Ynka 10 procent av dem över 15 år fick försörjning från jobb. Övriga fick olika bidrag från oss andra som jobbar – etableringsersättning, socialbidrag, studiemedel, a-kassa och sjukpenning. Siffrorna var från årsskiftet 2017-2018, men ser det bättre ut nu?

Runtom i svenska kommuner skenar notan för ekonomiskt bistånd. Arbetslösheten bland utrikes födda är superhög; i Filipstad var 80 procent av dem födda utanför EU arbetslösa när Uppdrag Granskning var där för att studera kommunen där var fjärde vuxen lever på ekonomiskt bistånd, det vill säga på andras lön.

Ylva Johanssons påstående om att många har integrerats och bidrar är därmed en ren osanning. Kanske en önskedröm – men trots allt en lögn.

Vill hon nu pressa skattebetalare i andra demokratiska EU-länder till samma uppoffring? Risken är tyvärr stor att nationer och medborgare som känner sig piskade till lösningar som innebär välfärdssänkningar eller skattehöjningar blir mindre sugna på att stanna i EU på sikt och att fler följer efter Storbritannien ut. Bara om samarbetet bygger på respekt för andra länder kan det ha en framtid.

I Agenda sa Johansson att hennes uppdrag ”är att hitta en kompromiss som kan få ihop en bred majoritet både bland partierna och medlemsländerna”. Men trots att hon vet att regeringarna i Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern säger absolut nej till att ta emot fler flyktingar såg hon det alltså som ”nödvändigt att vi har tvingande solidaritet mellan EU:s medlemsländer”.

Hennes argument för att påtvinga andra från ovan var att ”vi har i fördraget inskrivet att vi ska ha en gemensam asylpolitik”, men att vi har ett gemensamt system betyder inte att det ska vara ”the swedish way”. Jag önskar att vårt land var värt att kopiera, men idag är vi inte det. Låt oss hantera integrationen bättre först, så kanske fler länder blir inspirerade i stället för avskräckta.

 

Kommenterar Johansson i Nyhetsmorgon:

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.