Nils-Eric Sandberg: Nils-Eric Sandberg Ska alla ha samma inkomst?
Två individer, Andersson och Bengtsson, har samma utbildning och samma jobb, och tjänar 200 kr/tim. Andersson jobbar deltid ,6 timmar per dag, medan Bengtsson försöker spara till en villa och därför jobba extra, totalt 12 timmar per dag.
Båda har samma timlön. Bengtsson jobbar dubbelt så mycket som Andersson och får därför dubbelt så hög årslön. Politikerna tycker att detta är orättvist och höjer därför skatten på Bengtsson så att han får samma nettolön, per år, som Andersson. Han förstår inte riktigt rättvisan i detta. Magdalena Andersson måste nog förklara det för honom.
Är inkomstskillnader uteslutande en reflex av orättvisa? Ja, detta har varit en huvudtanke i svensk politik i sjuttio år.
Finanspolitiska rådet, och Nordeas toppchef, klagar över att inkomstskillnaderna ökat, vilket beror på att kapitalinkomsterna dragit ifrån. Samma budskap kommer från andra källor. Men vi måste se till det utgångsvärde beräkningarna bygger på.
Från början av sjuttiotalet ökade progressiviteten i skatteskalan våldsamt. Marginalskatten steg till som högst 85 procent. Samtidigt införde S-regeringen alltfler inkomstprövade bidrag. En stor utredning, ledd av Assar Lindbeck, visade att stora delar av befolkningen fick marginaleffekter på bortåt 90 procent. Dvs: om de arbetade mer steg nettoinkomsten bara med 10 procent av bruttot. De flesta kunde därmed inte med eget arbete påverka sin ekonomi.
Progressiv skatteskala och inflation sänkte reallönerna kraftigt, främst för akademiker. ”Utan inflationen hade vi inte klarat det” sa förre LO-ordföranden Gunnar Nilsson i en radiodebatt.
Den franske ekonomen Piketty påstod i en bok att marknadsekonomin leder till att kapitalinkomsterna ökar snabbare än lönerna, vilket ökar ojämlikhet en. Boken mottogs med hurrarop av de vänsterskribenter som givetvis inte läste den. Men Piketty har fått mördande kritik, senast i den amerikanska tidskriften The Independent Review. Hans teoretiska modell stämmer inte med verkligheten. Bland annat räknar han inte med förslitning och värdeminskning av kapitalstocken, vilket i Sverige beräknas till cirka 14 procent av BNP.
Debatten om inkomstskillnader utgår oftast från statistiska stillbilder av inkomstfördelningen i ett visst ögonblick. Sådana bilder är ointressanta. Det avgörande är den sociala mobiliteten, det vill säga i vilken grad individerna via eget arbete kan röra sig mellan olika inkomstskikt.
Inkomstskillnader är ett instrument för privata incitament att välja mellan yrken och inkomster.
När socialisterna helt tagit kommandot, och alla har exakt samma inkomst, kan ingen påverka sin ekonomi. Att studera, arbeta och spara blir meningslöst. Alla individer blir statens fångar. Hela ekonomin läggs i träda. Jonas Sjöstedt, som vill avskaffa all ekonomisk frihet, kommer att jubla.
Nils-Eric Sandberg är f d ledarskribent i DN samt publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.
