Nu är språkkrav visst helt okej – hå och hej!

”Språkkrav – fult röstfiske”, skrev Aftonbladets ledarsida 2006 när kravet åter var på tapeten. ”Retoriken är polemisk och en del förslag unkna”. Partiet fiskade i grumliga vatten.

Enligt en annan ledare hade kravliberalismen förstört partiet: ”Allt som nu existerar är en taskig kopia av ett populistiskt främlingsfientligt parti i Danmark”.

Ja, även liberala Sydsvenskan skrev att ”Kravretoriken riskerar att spä på främlingsfientligheten” och att ”Leijonborg fiskar igen”.

När FP åter ställde krav på svenskakunskaper 2015 skrev dåvarande riksdagsledamot Veronica Palm (S) på Twitter: ”Inte bara mörkbrun hundvisselpolitik, dessutom ineffektivt och kontraproduktivt om syftet är ökad integration”.

Men nu vill S införa språkplikt för asylsökande, nyanlända och invandrare som får försörjningsstöd. ”Kraven ska ställas från dag ett”, sa Magdalena Andersson (S) på pressträffen. Det är bra; självklart ska den som får stöd av andra göra sitt allra bästa för att få arbete. Många arbetsgivare anger språk som ett hinder, vilket Ylva Johansson (S) påpekade, så det är inte rättvist mot skattebetalarna om man får bidrag och ändå undviker att lära sig svenska.

Om människor själva stod för mat och hyra skulle det inte behöva ställas samma krav, men som samhället ser ut nu är det nödvändigt.

Steg för steg vaknar svenska politiker och vägrar kallas rasister för helt rimliga förslag. Personer som Mauricio Rojas och Nyamko Sabuni misstänkliggjordes brutalt när de var aktiva i politiken, i dåvarande Folkpartiet. De lyfte frågor om hedersvåld eller kriminalitet i förorterna långt innan dessa på allvar tog nyhetsplats. Fler omvändningar lär komma för vattnet är inte grumligt alls och har aldrig varit det.

Tack för att du läser, delar och debatterar. Följ samtalet på Facebook; leta efter Carolin Hanna Dahlman. Jag kan inte ha fler vänner, men sidan är öppen för alla.

Språkplikt är inget krav för medborgarskap, men likväl i linje med Liberalernas tidigare förslag.