Annons

Nu finns chansen att prioritera i EU:s jordbruksstöd

När EU behöver spara är jordbrukspolitiken ett naturligt ställe att börja.
Ledare • Publicerad 21 juni 2018
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hur ska jordbruksstödet ska minska? Den frågan debatterade EU:s jordbruksminister i Luxemburg i veckan. EU-kommissionen lade under våren fram sitt förslag på långtidsbudget. Eftersom Storbritannien lämnar unionen och kommissionen dessutom vill satsa på nya områden som migrationspolitik och försvar, måste något skäras ned.

Den gemensamma jordbrukspolitiken är ett naturligt ställe att börja. Även om dess andel av EU-budgeten minskat är det fortfarande den enskilt största utgiften. Det är något som varit starkt kritiserat från svenskt håll, inte minst för att stödet i så stor utsträckning gått till storskaliga jordbruk i länder som Frankrike. Liberala debattörer har också pekat på stödets negativa konsekvenser utanför Europa, exempelvis genom att bönder i afrikanska länder inte kunnat konkurrera på lika villkor.

Annons

Även när kommissionen nu föreslagit ändringar i stödet fortsätter flera av dessa invändningar att vara relevanta. Visserligen föreslås ett stödtak på 100 000 euro, för att småskaliga jordbruk ska få större del av pengarna. Men det är tveksamt om det fungerar i praktiken. Inget hindrar gårdar från att dela upp sig i mindre enheter. Dessutom finns risken, som jordbruksminister Sven-Erik Bucht (S) påpekat, att en sådan konstruktion hämmar strukturomvandlingar i jordbruket (ATL 18/6).

Jordbruksstödets påverkan på länder utanför EU är alltjämt stor, och knappast optimal varken ur liberal, ekonomisk eller konkurrensmässig synpunkt. Men det finns också praktiska argument som är svåra att ignorera till förmån för stödet. Delar av det svenska jordbruket är exempelvis omistligt när det kommer till den biologiska mångfalden.

Det förändrade säkerhetsläget i Östersjöområdet de senaste åren är också en påminnelse om jordbrukets roll i beredskapen. Förmågan att fortsätta producera mat även i en krissituation skulle minska drastiskt med färre svenska bönder.

Det är i grunden bra att jordbruksstödet minskar i omfattning. Det är dessutom positivt att medlemsländerna under nästa budgetperiod får större inflytande över hur pengarna ska fördelas. Förändringen betyder att Sverige kan göra egna prioriteringar, exempelvis kring antibiotikafrågor, biologisk mångfald och klimatomställning. Och förhoppningsvis att stödet, även om det minskar, blir mer träffsäkert.

Joakim Broman
Annons
Annons
Annons
Annons