Nylander: Kyrkovalet gör att jag håller mig borta från kyrkan

Ledare ,
Foto:

Hade inte kyrkan varit så partipolitisk skulle jag nog ha blivit medlem igen.

Artikeln publicerades 10 september 2017.

Nu får jag i stället höra partiledare för tre riksdagspartier uttala sig om hur viktigt det är att påverka framtiden för den kyrka som formellt skiljdes från staten för 17 år sedan.

I kyrkovalet nu på söndag (den 17/9) ställer tre riksdagspartier upp; Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna. De andra partierna har formellt skiljt sin verksamhet från den kyrkliga, men det finns ändå sammanslutningar som ”Miljöpartister i Svenska kyrkan”, ”Kristdemokrater i Svenska kyrkan” och den mer generella ”Borgerligt alternativ”. Det är tydligt att även när partiet inte är en formell del av kampanjen, är partitillhörighet ändå något man utgås vilja rösta på.

Det finns en lång historia i Svenska kyrkan som är fylld med traditioner och inarbetade normer. Kulturarvet i alla gamla byggnader, infrastrukturen runt mötesverksamhet, körsången och alla barngrupper. På många håll driver kyrkan en fantastisk social verksamhet som också kan fungera som en ingång till Gud. Folkkyrkans roll är när den är som bäst öppen och tolerant eftersom den har en historia av vara välkomnande mot alla.

Kyrkans mindre smickrande historiska sida är att vara politisk. Svenska kyrkan formades en gång i tiden för att kungar ville ha makt över kyrkan, och det var först på 1950-talet som det gick att gå ur kyrkan utan att gå med i någon annan (statligt godkänd sådan). Präster har genom århundraden varit stora makthavare över enskilda och i samhället, och politiker har genom kyrkan tagit sig makt över religionen. I dag är kyrkans roll annorlunda, men det finns fortfarande en särskild lag som styr just Svenska kyrkan, den agerar myndighet vid äktenskap, driver in medlemsavgiften på skattsedeln och den har på de flesta håll hand om begravningar.

Egentligen borde det vara självklart att Svenska kyrkan själva ska hur de vill välja företrädare i sin organisation, men som utomstående är partipolitiken ett av de största skälen till att jag inte känner mig lockad tillbaka. Jag föddes in i Svenska kyrkan, är döpt i en annan och konfirmerad i en tredje. Jag har en kristen uppväxt och en barnatro jag inte vill överge. Svenska kyrkan är i mina ögon inte helt perfekt teologiskt, men jag vet att på församlingsnivå brukar det spela mindre roll.

Tyvärr gör Annie Lööf, Jimmie Åkesson och Stefan Löfvens partier att kyrkan inte känns särskilt välkomnande. Gudstjänster, körsång och församlingsgemenskap borde inte ha med partipolitik att göra. Kyrkans verksamhet och styre borde vara fristående, forma sin egen röst och få vara kyrka. Det är dags att släppa alla former av partipolitiska beteckningar i kyrkan, och det är hög tid att kyrkan helt skiljs från staten. Då skulle jag och flera andra känna mig välkomna igen.