Penningpolitik utan logik

Ledare
Stefan Invges är oroad.
Foto:

Riksbankschef Stefan Ingves oroar sig över skuldsättningen, men driver samtidigt på utlåningen.

Trots brinnande högkonjunktur ligger den historiskt unika minusräntan fast. Riksbanken hänvisar till att inflationen fortfarande ligger på normala nivåer: 2,3 procent i september. Men den som tittar under huven på den ekonomiska motorn hittar mycket att oroa sig över.

Under hösten har bolånerallyt mattats av för första gången på många år. Sedan 2013 har priserna stigit med 33 procent enligt Svensk Mäklarstatistik, och hushållens skuldsättning har följt med uppåt. Det har fått Riksbanken att oroa sig över den finansiella stabiliteten.

Men den låga reporäntan, som innebär att kostnaden för att ta stora lån minskar, har givetvis bidragit till att driva upp bostadspriserna.

Riksbanken håller alltså sedelpressarna och utlåningen i gång med den ena handen, och kliar sig i huvudet över att skuldsättningen ökar med den andra.

Förklaringen finns i att inflationsmåttet, som följer prisernas utveckling och vägleder räntesättningen, inte räknar in bostadspriserna. Därmed blir det möjligt för Riksbanken att på samma gång underskatta den verkliga inflationen och oroa sig över skuldsättningen. Och därför kräver de nya amorteringskrav av politikerna.

Det är dock inte bara hushållen som har skuldsatt sig under lågränteåren. När Bank of International Settlements räknade samman hushållens, företagens och statens skulder hamnade Sverige på 295 procent av BNP – näst högst i världen, efter Japan. Det var 2014, innan bopriserna tog ny sats uppåt.

Hur företagens skuldsättning ser ut idag är svårt att hitta uppdaterade siffror på. Men det råder ingen tvekan om att Sverige, trots en förhållandevis låg statsskuld, är kraftigt belånat. Mitt i en högkonjunktur.

Ändå är räntan fortfarande på minus. Signalen från Riksbanken är att vi trots allt lånar för lite.

Vad återstår den dagen konjunkturen vänder? Att sänka räntan till ännu lägre minusnivåer går förstås, rent teoretiskt. Men varken hushållen eller företagen lär vara särskilt sugna på att låna mer när bopriserna stannar av och konsumtionen viker.

Det betyder att Riksbankens möjlighet att bidra till en vänd konjunktur är mycket små. Men riksbankschef Stefan Ingves slipper i alla fall oroa sig över att svenska folket – av någon outgrundlig anledning – bara lånar mer och mer.