Annons

S kör över L & C om de inte tuffar till sig

Kommer de motsträviga rödgröna att hålla vad de lovat eller kommer de att smita och trilskas, gömma sig bakom luddigheten i de 73 punkterna? Och var det värt att svika sina vallöften om att hålla Löfven borta från makten?
Ledare • Publicerad 19 september 2019
Foto: Henrik Montgomery/TT

För att kunna behålla statsministerposten tvingades Socialdemokraterna och Miljöpartiet i januari att skriva på en överenskommelse om 73 punkter med Liberalerna och Centerpartiet. Men frågan är om de kommer att försöka smita undan och köra sitt eget race i alla fall?

I budgeten fick visserligen L och C igenom ett antal saker, som avskaffad värnskatt och ändringar i LAS. Men S har inte direkt marknadsfört det hela. Apropå värnskatten påpekade finansministern att ”det är ingenting som vi socialdemokrater skulle ha genomfört om vi hade haft majoritet i Sveriges riksdag” (P1 Morgon 18/9).

Annons

Nej, att Jöken är en dragkamp mellan olikasinnade är lika tydligt som de 73 punkterna är otydliga. Om L och C inte ser upp vinner S.

I direktiven till utredningen om en arbetsrättsreform talas det om ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. Men att definiera ”tydligt” är knepigt, som att söka svar på frågan ”hur långt är ett snöre?”

Vilka företag är det till exempel som ska få göra undantag från turordningsregeln? Mats Persson (L), ekonomisk-politisk talesperson, sa i Ekots lördagsintervju att han tolkade formuleringen som att det rörde sig om företag med 30-40-50 anställda. Men arbetsmarknadsministern Eva Nordmark sa i P1-morgon att ”Jag gör ingen tolkning, vi har en utredning som nu ska titta på det” och la till att det ”inte en fråga som har burits av Socialdemokraterna” (11/9). När utredningen tillsattes sa dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) ”Det här är smärtsamt för oss” (SvD 25/4).

Inget S gör med ett leende, med andra ord. Persson lär få dra tills handflatorna får skavsår.

Samma vaghet som kan utmynna i kamp finns genom hela 73-punktsprogrammet. Det talas om att genomföra försök, förenkla regelverk och beskattning, ge bidrag till kommuner i jämn takt, mer gynnsam beskattning av företag, skärpta krav på lärarutbildning, bättre kontroll av konfessionella skolor och om att förstärka attraktiviteten i polisyrket genom bättre villkor.

Vänligen definiera ord som försöka, jämn takt, gynnsam, skärpta, bättre, förstärka… Här kommer regeringen att kunna tänja, pressa och fly.

Dessutom kan enskilda ministrar i regeringen göra sin egen grej, som frifräsande rebeller. På onsdagen författade civilminister Ardalan Shekarabi (S) till exempel en engagerad text på Facebook. Han var upprörd efter att på besök i Alvesta ha sett skolsegregation, att en skolan hade många elever med svenska som modersmål och en annan elever med andra. Det fick honom att markera genom att vilja ta ”ett antal djärva steg”, bland annat:

”Vi måste sätta punkt för marknadsinslagen i vårt skolsystem. Etableringsfriheten för friskolor måste avskaffas, syftet med svensk skola ska inte vara vinst och antagningen till skolorna måste göras på ett rättvist och kontrollerat sätt. Drastiska åtgärder för att bryta segregationen i svensk skola måste vidtas.”

Men hur rimmar det med punkt 9 i Januariöverenskommelsen, som säger: ”Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden. Höga kvalitetskrav ska vara styrande”?

Dessutom blir det svårt att förstå logiken i Shekarabis slutsats med tanke på att det bara finns en friskola i Alvesta, som ”drivs av föräldrar i Friskolan Kronobergshed ek förening, vilket betyder att varje krona av skolpengen går till elevernas väl”. Det vill säga, inga marknadsinslag, ingen vinst.

Annons

Visst skulle regeringen kunna byta valfrihet mot vänsterns ”rättvist och kontrollerat”, vilket betyder att politiker bestämmer i stället för föräldrar och barn – men jag tror inte att det är vad L och C vill.

”Vi ser mycket allvarligt på den här typen av uttalanden”, svarade Roger Haddad, skolpolitisk talesperson för Liberalerna, när jag frågade honom om saken.

Vänligen definiera ”allvarligt”. Är det nog för att dumpa S, MP och V och komma hem till borgerligheten? Eller är det bara som en kattunges mjuka box med tassen? Puff puff. Jag har då inte hört särskilt mycket morrande från varken Nyamko Sabuni (L) eller Annie Lööf (S) om allt som de (och deras väljare) rimligen inte gillar hos S bidrag till kompromissen. De är lydiga duktiga flickor när de skulle behöva vässa klorna.

Om L och C vill vinna dragkampen lär de behöva bli starkare än så.

Carolin DahlmanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons