Sätt en tidsgräns för hur länge man får ”gratis” tolk

Ledare Artikeln publicerades
SOS Alarm fick 2017 3 353 samtal som behövde tolkas från arabiska till svenska.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
SOS Alarm fick 2017 3 353 samtal som behövde tolkas från arabiska till svenska.

Det är orimligt att skattebetalarna ska betala för tolkar i åratal i ett land där svenskakurser är kostnadsfria och öppna för alla. Den nya förvaltningslagen som träder i kraft 1 juli kan dessutom ge ökade rättigheter till tolkhjälp, vilket är att gå i helt fel riktning. Fler borde behöva stå för kostnaden själv efter ett par-tre år i Sverige.

SOS Alarm 112 får allt fler samtal som behöver tolkas. Under förra året handlade det om 7 783 nödsamtal, vilket kan jämföras med bara 241 år 2013 (21/2). Det är visserligen bara en bråkdel av de runt tre miljoner samtal som kommer in varje år, men utvecklingen behöver ändå uppmärksammas, delvis eftersom samtalen också tar längre tid när tolk måste kopplas in.

Priset för att tolka i olika sammanhang är högt. Det är svårt att få fram en exakt siffra, men den som inte kan svenska behöver tolk både på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Kostnaderna för domstolstolk i brottmål mot person mer än fördubblades 2014-2017, enligt Domstolsverket. 2017 kostade tolkning för alla brott cirka 136 miljoner, inklusive migrationsdomstolarna. ”Aldrig tidigare har tolkar kostat så mycket”, konstaterade SVT efter sin granskning (27/2). I Kristianstads tingsrätt har kostnaden ökat med 254 procent sedan 2010.

Även kommuner och landsting har stora utgifter för tolkar. 2017 kostade tolktjänsterna exempelvis 132 miljoner kronor i Region Skåne. I Kristianstad kommun låg notan på 4,4 miljoner 2016 och 3,6 miljoner kronor förra året, men verkar bli lägre i år. För de första fem månaderna är tolkkostnaderna uppe i cirka 1 miljon vilket skulle indikera 2,4 miljoner för helåret, enligt kommunikationschefen.

Risken är dock att tolkkostnaderna ändå blir än högre från 1 juli när nya förvaltningslagen träder ikraft. I dagsläget kräver den att myndigheter ”vid behov bör anlita tolk” men i den nya lagen heter det att de ”ska”.

Enligt sajten ”Ledarsidorna.se” kan detta bli en briserande kostnadsbomb (28/3), men det är oklart om ändringen verkligen kommer att få betydelse; det blir för framtiden att utvisa. Regeringen menar i propositionen till den nya lagen att det bara är ett förtydligande av vad som redan gäller. Och enligt en jurist från Socialstyrelsen som jag frågade gäller skrivelsen bara ”ärenden” och alltså inte alla typer av kontakter med samhället.

Oavsett vilket så är kostnaderna för tolkar höga och i uppåtgående riktning, och då det inte kostar något för den enskilde landar räkningarna på skattebetalarnas bord; det vill säga de påverkar sannolikt skattenivåer och övriga områden som behöver resurser.

Antalet kronor som går åt är dessutom inte det enda orosmolnet. En annan problematik med att generöst erbjuda tolkar är att de som finns inte räcker till, och när det råder brist blir nivån tyvärr lätt lägre. När Socialstyrelsen 2016 varnade för att det rådde brist på tolkar inom sjukvården, berättades att vanliga problem som följde i spåren var sådant som att tolken hade fel dialekt eller språk, att distanstolkar lagade mat eller gick på toaletten samtidigt som de tolkade eller att de la till eller tog bort information (Dagens Medicin 4/5 -16).

För den som är positiv till invandring borde det vara extra viktigt att ha koll på kostnader, så att de inte skenar. Det är inte respektfullt mot skattebetalarna, och det minskar sannolikt deras vilja att hjälpa fler eller öppna för anhöriginvandring. Dessutom påverkas integrationen negativt när incitamenten för att lära sig svenska minskar.

En person som är misstänkt för brott måste naturligtvis kunna göra sig förstådd och förstå de anklagelser som riktats mot hen. Men den som har bott i Sverige under flera år utan att lära sig språket borde ha ett ansvar för att antingen lära sig svenska eller själv bekosta tolk. Att man får hjälp till en början är självklart, men det borde finnas en bortre gräns.

I Danmark har invandrings- och integrationsministern föreslagit att man bara ska få tolk under sina första tre år i landet. Det är en intressant lösning. Inte bara för att det myckna tolkandet kostar skattekronor utan för att risken för ytterligare segregation är stor med nuvarande ordning och chansen att integrera ökar enormt ju fler som kan prata svenska. Tolkrätten behöver definitivt ses över.

Tack för att du läser, delar och debatterar. Följ samtalet på Facebook; leta efter Carolin Hanna Dahlman. Jag kan inte ha fler vänner, men sidan är öppen för alla.

Lästips