Ska tur i lotteri verkligen styra om barn får en bra utbildning?

Ledare ,
Håll tummarna, barn!
Foto:

Nej, fokusera på generellt bättre skolor för alla i stället för att starta utlottning till de bästa.

Populära skolor ska inte längre få ha köer, utan platserna ska lottas ut för att minska orättvisor och segregation, föreslår Skolkommissionen. Men är det inte bättre att fler skolor blir så bra att eleverna ivrigt vill köa än att barnen ängsligt ska behöva hoppas på att få en av de få attraktiva platserna?

Det är bara friskolor som har kösystem, enligt Ulla Hamilton på Friskolornas riksförbund. Till den privat drivna Internationella Engelska skolans 30 skolor står exempelvis ungefär 133 000 barn i kö och det kan ta år innan man får plats. Uppenbarligen har skolan lyckats mycket väl.

Det är alltså de skolor som regeringen så aggressivt vill motarbeta, genom tal om att de inte ska få göra vinst, som Skolkommissionen nu vill att fler barn ska få ta del av – av rättviseskäl. Detta giriga synsätt känns väldigt märkligt. I stället för att höja ambitionen i de kommunala skolorna, där 85 procent av alla grundskolebarn går, läggs fokus på hur fler ska få tillgång till de få skolor som barn drömmer om att gå på.

Jan Björklund (L) vände sig emot Skolkommissionens förslag: ”Det mesta här är snömos, förutom att de ska sortera eleverna i någon stor tombola” (Ekot 20/4).

Syftet med lotteriet är att förhindra att medvetna föräldrar bidrar till en segregerad skola. Men att straffa medvetenhet är vansinne. Det är som att säga att de som pluggar på högskola inte längre ska få göra det, av hänsyn till dem som inte studerar vidare. Det är som att hindra folk från att äta rätt för att de får bättre hälsa än dem som ätit onyttigt.

Vad kommer härnäst? Lottning till bostäder, stadsdelar, städer? Jobb? Chefsroller på arbetsplatser eller i platser riksdagen? Ska talang, driv och kompetens ens få spela roll; det kan ju vara medfött och därmed orättvist... Huga!

De kommunala skolorna behöver lockas till att bli lika bra som de fria. I veckan meddelades att Skolinspektionen ska granska om gymnasieelever får den undervisningstid de har rätt till. Elever i en kommunal skola i Falun intervjuades om det faktum att de ofta har lärarlösa lektioner. ”Alltså man har ju blivit van under de senaste åren”, berättade en. ”Det känns inte så bra egentligen. Man vill ju ha hjälp", menade en annan. ”Det är lätt att man bara gör annat, snackar och så, sa en tredje elev (SR 18/4).

I SKL:s mätningar av hur nöjda elever och föräldrar är med skolor visar att fler är nöjda med friskolorna än de kommunala. I studien från 2015 såg man en stor skillnad. Föräldrar med barn i grundskola var mer nöjda med rektorns ledning samt graden av innovation och nytänkande. I gymnasiet var man även mer nöjda med lärarnas kompetens. En enkät från Skolinspektionen 2016 visade att både föräldrar och personal genomgående hade en mer positiv upplevelse av fristående förskolor än av kommunala.

Inte alla friskolor är toppenbra, men det är verkligen inte alla kommunala hellre. Målet måste vara att fler håller högre kvalitet än att eleverna ska slåss om de få platserna i de bästa skolorna. Lär av de fria och kopiera deras framgångsrecept i stället för att stå vid sidan om och sura.

Vi ska ha ett samhälle som uppmuntrar dem som vill längre, högre, framåt. Både enskilda, skolor, politiker eller myndigheter bör hejas på. Fokus måste ligga på att fler tjänar mer eller gör bättre, än att alla ska ha det lika (vilket ofta kan betyda lika dåligt).

Skolkommissionens förslag är dessvärre Jante i sin sämsta form. Ingen ska tydligen få försöka bli bättre än någon annan. Ingen ska få sticka ut. Nej, då ska man tryckas ner, plattas till och förminskas.

Låt oss hoppas att politikerna inser absurditeten och riktar tankarna rätt, det vill säga i en riktning långt från dessa påhitt. Målet måste vara att alla barn ska ha en bra skolgång, inte bara de som har tur.