Skrytpolitik räddar inte svensk ekonomi

Ledare Artikeln publicerades
Hon delar ut presenter som betalas av oss.
Foto:Fredrik Sandberg/TT
Hon delar ut presenter som betalas av oss.

Regeringen får omfattande kritik från olika experter för att den ekonomiska politiken inte går ihop. Politikerna överskattar hur bra det går för Sverige och slösar fastän man borde spara. Uppvaknandet kommer att bli brutalt och vi kommer alla att drabbas – om regeringen inte väcks omedelbart och sätter fart i en ny riktning.

Finansdepartementet har överskattat Sveriges offentliga finanser med omkring 75 miljarder kronor under fyra år. Den slutsatsen drog Riksrevisionen i en rapport som presenterades på fredagen (12/5). Regeringen har räknat med att överskotten ska rusa till 110 miljarder 2020, men sanningen är att de snarare kommer att stagnera till 35 miljarder.

”Ett litet glapp” på 75 alltså... Det är ingen liten summa. 75 miljarder räcker till försvaret och EU-avgiften under ett år (2017) eller till nästan hela polismyndigheten under 4 år. Eller till drift av Kristianstads kommuns verksamheter under nära 16 år. I tider när det blir en stor sak att satsa några hundra miljoner hit och dit är 75 miljarder mycket pengar.

Snarlik kritik kom på måndagen från Finanspolitiska rådet. Man konstaterade i en rapport att regeringens prognoser inte håller, att den tenderar att överskatta tillväxten och det offentliga sparandet samt underskatta arbetslösheten. ”Men regeringen väljer att i år försvaga de offentliga finanserna. Detta är uppseendeväckande” (15/5).

Fler sjunger med i kören – som går i moll. Konjunkturinstitutet konstaterade apropå vårpropositionen att regeringens tro på starkare tillväxt i hushållens konsumtion och investeringar avvek markant från institutets egen bedömning (18/4).

Redan i november konstaterade Riksrevisionen att det saknas 50 miljarder för vård, skola omsorg i regeringens budgetprognos. Myndigheten varnade för väsentligt sämre välfärd och allvarliga problem med asylmottagningen, integrationen, det säkerhetspolitiska läget, ökade sjukskrivningar, fallande pensioner och sämre bostadssituation (DN Debatt 21/11).

Också Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet har flaggat för problemen i tidigare rapporter. Faktum är att olyckskorparna har kraxat länge utan att få respons.

Ett skäl till att politiker undviker att lyssna till råden och räknar fel är att det är lättare att komma med satsningar om alla tror att ekonomin är supertoppen. ”Man har haft ett beslutsunderlag som gjort det lättare att höja utgifter och sänka skatter”, sa riksrevisor Ingvar Mattson krasst till Dagens Industri (12/5).

Ja, mycket tyder på att optimismen har ett syfte. Satsningar vinner man val och väljarkärlek på. Att spara och dra ner är mindre kul. Opinionen svänger i takt med satsningsviljan och är det någonting som politikerna ängsligt scannar av så är det grafer över väljarstöd.

Kanske är det därför både förra regeringen och denna har missat kraftigt i sina beräkningar. Budgetar 2007–2017 har förutspått överdrivna skatteintäkter och underskattat utgifterna. ”Både Magdalena Andersson (S) och Anders Borg (M) har ”kunnat driva en politik på uppblåsta siffror”, sa Mattson.

Här har alla partier skäl att tänka efter. Var ärliga mot väljarna och kom med kraftfulla lösningar på svåra problem i stället för att flörta och fjäska med reformer. Glädjekalkyler är förrädiska och kan få långtgående konsekvenser. Låt oss slippa dem, snälla ni.

Riksrevisorn rekommenderade att regeringen utreder varför den statliga konsumtionen underskattas så kraftigt i prognoserna. Men kommer Magdalena Andersson (S) att lyssna – eller åter låtsas som att hon inte hörde? Va? Ursäkta, jag hade visst lurarna i. Ojdå, sa du nåt, det är så himla hög musik här... Bla bla bla. Bingo.

Korparna kraxar sig hesa.

Läs gärna också

Om svensk ekonomi är tiptop - varför går man då minus och höjer skatten?

Mörkar regeringen sanningen i riksdagen?

Hej då, krona efter krona efter krona...