Snabb järnväg kostar mer än den smakar

Ledare
Alla tåg är inte lika lönsamma.
Foto:

Att förbättra järnvägen är viktigt. Tyvärr börjar regeringen i fel ände av tågrälsen.

Artikeln publicerades 8 december 2016.

Två månader innan valet 2014 gick Alliansen ut med Sverigebygget. Vi skulle bli med höghastighetståg. Utifrån opinionsläget var samhällsbyggarambitionerna förklarliga. Moderata väljare strömmade till S. Skillnaden mellan blocken var nästan 12 procent.

Stefan Löfven kallade alltsammans för ett luftslott utan ambitioner. Detta barn av Alliansens flirt med vänsterprasslande väljare skulle ironiskt nog senare adopteras av de rödgröna och döpas om till Sverigeförhandlingen.

Innan familjen utökas är det fördelaktigt att göra en inventering av ekonomin. Den bör utgå från en rationell syn på varifrån pengar kommer. Dock har sossarna ofta tillgång till helt andra medel. Typ höjd skatt: ”Om man gör som vi och har högre ambitioner och ett större samlat skatteuttag så finns det utrymme” sa Löfven om förslaget (AB, 16/8/14).

För att slippa konflikter om tillgång och konkurrens har infrastruktursatsningar traditionellt bekostats med offentliga medel.

Staten ska därför ta stor hänsyn till samhällsekonomisk lönsamhet, ihop med en riskbedömning av framtida behov. Regeringens övergripande mål med transportpolitiken är ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna” (regeringen.se).

Framtida intäkter och nyttor från höghastighetsbanor ligger decennier bort, men kan räknas om till ett nuvärde med hjälp av en metod som kallas nettonuvärde.

Den kritiska punkten är vilken ränta, diskonteringsränta, som används. Läggs den för högt underskattas investeringens egentliga värde och projektet kan verka olönsamt, och tvärtom kan en för låg ränta ge sken av lönsamhet där ingen finns.

Att bygga järnväg är riskfyllt. Teknik som inte finns i dag (förarlösa bilar) kan längre fram tränga undan behovet av tåg. Bilar kan inte använda räls - lagd räls ligger. Vid järnvägsbyggen har ekonomer rekommenderat en ränta på 6 procent. Så gör exempelvis norska staten. Fram till 2012 använde Sverige 4 procents ränta, tills beslut fattades om att sänka den till 3,5. I ett slag fördubblades projektets nuvärde.

Ändå har Trafikverket gång på gång visat att investeringen är olönsam. Bygget skulle orsaka stora kringkostnader och enorma mängder utsläpp, något som kommer avspegla sig i biljettpriset, vilket i sin tur kan driva passagerare mot ett billigt och lika snabbt inrikesflyg.

Att stoppa huvudet i sanden och önska bättre siffror i julklapp funkar inte. Regeringens strutstaktik kommer inte ändra en ohållbar ekonomisk kalkyl. Med avstånden i detta land är snabba klimatsmarta resor något att stötta. Att be dem som bekostar kalaset att svälja första bästa utkast respekterar vare sig skattebetalare eller det transportpolitiska målet.