Stoppa nätdoktorernas sjuka frammarsch
Under ett par år har svenskar kunnat slippa gå till vårdcentralen med sina krämpor och i stället träffa en läkare i mobilen. Det är ju bra och praktiskt – men priset är högt. Och sedan årsskiftet har det blivit ännu högre.
”Alltid gratis för barn”, skriver mobildoktorn kry.se i sina annonser. Men det är naturligtvis inte gratis. Varje läkarbesök i mobilen kostar cirka 650 kronor för skattebetalarna. Det är pengar som dras från lönen för busschaufförer och barnskötare. Det är pengar som hade kunnat gå till något annat, som cancervård eller stöd till migranter. Visst är det ett fiffigt och enkelt sätt att få hjälp, men är det så enkelt att det missbrukas?
Nätdoktorerna ”ordinerar prover och läkemedel som belastar vår organisation utan motsvarande intäkt, och från 2018 kommer varje besök att kosta pengar för vår primärvård”, sa Björn Zackrisson förvaltningschef för Sund, sjukvården i nordvästra Skåne, till Sydsvenskan i november (12/11).
Han var oroad. Med rätta.
Region Skånes kostnad för läkarbesök i mobilen har ökat stadig. 2016 kostade det 5,4 miljoner. Fram till oktober i 2017 hade det kostat regionen över 32.
Det var ett beslut i Jönköpings län om att likställa digitala besök med fysiska som i kombination med en ändring i patientlagen som innebar att patienter kunde söka vård var som helst i landet, som blev startskottet. Sedan dess har kostnaderna skenat.
Sedan årsskiftet har Doktor.se dessutom tagit över en vårdcentral i Vingåker, som ligger i Sörmlands län där patientavgiften är noll kronor, och nu kan det verkligen bli dyrt för andra landsting. Det är alldeles för förrädiskt att basunera ut att man kan trycka på en knapp i telefonen och sen helt ”gratis” få omsorg och hjälp; risken är att det överutnyttjas. Kanske är det bara 0,1 procent av de totala kostnaderna idag, men som seriös politiker måste man även dra slutsatser om framtiden.
Ingen kan klandra smarta entreprenörer för att ha hittat en svaghet i den offentliga vården och göra sitt bästa för att öka sin business, men gammelvården måste rycka upp sig. Och fort måste det går.
Dels måste man snabba på utvecklingen av egna digitala tjänster som ökar tillgängligheten; att appen för Skåne är försenad är ett problem. Dels måste man berätta tydligt för skattebetalarna att det är betydligt billigare för dem att ringa 1177 för att får råd, och att varje förslösad krona dras från deras konto. På nationell nivå måste patientlagen ser över och tempot måste vara högre än normalt; tyvärr går det sirapssegt att förändra saker och ting i det offentliga, men det håller inte. Rappa på.
Läs gärna även:
Synpunkt från Kry
Läkarbesök via video i mobilen är ett mycket välkommet sätt för patienter att möta vården. Nu är det möjligt att träffa en läkare utan långa väntetider, oavsett var man befinner sig eller om det är på obekväm arbetstid.
Det verkar också Carolin Dahlman hålla med om - så länge den vården erbjuds av det offentliga och inte av privata aktörer. Det är en konstig hållning då det är just privata aktörer som drivit på den här utvecklingen till godo för Skånes patienter.
Att träffa läkare via video är ett billigt sätt för samhället att ge vård. Vi ersätts idag med 400 kronor för ett möte med en vuxen patient (650 kr för barn upp till 20 år och för de med frikort) medan SKL räknar med att ett genomsnittligt möte i den fysiska primärvården kostar ca 1700 kronor. Enligt OECD uppstår 30 procent av besöken på akuten i Sverige på grund av att primärvården inte varit tillgänglig. Hela 55 procent av alla barn som hamnar på akuten skulle kunna tas om hand i primärvården (Jonas F Ludvigsson i SvD 6 dec 2017). Ett öppenvårdsbesök på akuten kostar samhället ca 3000 kr. Det finns alltså mycket att spara om fler väljer att träffa vården digitalt.
Ju fler vårdärenden som hanteras digitalt desto mer tid och resurser frigörs också på fysiska vårdmottagningar så att de som verkligen har behov av det får tid och möjlighet till en fysisk undersökning.
Svensk sjukvård står inför stora utmaningar. Vårdköerna är långa och många människor får inte den vård de behöver. Framtiden ser inte heller ljus ut. Riksrevisionen beräknar att det år 2030 saknas 200 miljarder inom svensk välfärd om vi ska ha samma personaltäthet. Då behövs alla krafter för att förändra och utveckla hur vi bedriver vård.
Livia Holm
Sverigechef KRY
Dahlman svarar
Att jag skulle vara emot privata aktörer är felaktigt; jag är mycket näringslivsvänlig, vilket alla som läser mina texter vet. Det är positivt att det finns företag som är kreativa och på så vis till nytta för patienterna.
Dock är problemet att det blir dyrare än nödvändigt utan rätt hantering från politiskt håll. Politikerna behöver ha kontroll av utgifterna och se till att skattepengar används förnuftigt, att man prioriterar rätt patienter.
Att ge sken av att det är gratis att bara ringa ett samtal kan leda till överutnyttjande. Jag förstår att företagen gör så och tackar för mer business, men jag vill se hur skattepengar behandlas med skattebetalarnas bästa för ögonen.
