Storstäderna kan lösa läkarbristen - om de vill

Ledare
Välkomna fler AT-läkare.
Foto:

Storstadslandstingen bidrar till bristen genom att vägra att utbilda läkare. Nu måste man ta större ansvar, för att inte krisen ska förvärras.

Sverige har läkarbrist. Framförallt utanför storstäderna finns för få specialistläkare. För att råda bot på saken behövs fler AT-platser, men större landsting vägrar att själva utbilda läkare.

I stället sätter man i system att låta övriga landet göra jobbet och sedan dränera mindre landsting på färdiga läkare och specialister. Det är hög tid att storstäderna tar ansvar för vården i Sverige.

AT, allmäntjänstgöring, är en utbildningsanställning på ett och ett halvt till två år, som läkare måste genomgå innan man kan ansöka om legitimation. Medan läkarprogrammet har byggts ut rejält de senaste åren - sedan millennieskiftet har intaget mer än fördubblats - har AT-tjänsterna inte utökats i samma omfattning.

Det gör att läkare fastnar i karriären. Enligt en ny rapport från SYLF (Sveriges Yngre Läkares Förening) är väntetiden på AT i dag i snitt tio månader, en ökning med femtio procent på tio år. Att läkare måste vänta på AT gör att det tar längre tid innan de kan påbörja en specialistutbildning.

SYLF menar att svensk vård varje år förlorar 1 000 specialistläkarår på AT-bristen. Om en genomsnittlig läkare arbetar som färdig specialist i 25 år innebär det att landstingen årligen försummar 40 specialister. På 10 år slarvar man alltså bort 400 specialistläkare. Det är lika många som barn- och ungdomspsykiatrier och geriatriker som saknas - tillsammans.

Medan regeringen bestämmer intaget till läkarprogrammet styr landstingen själva över antalet AT-tjänster. Vissa klarar av att tänka långsiktigt och tillsätta tillräckligt med AT-platser. Andra gör det inte. Siffror som SYLF har tagit fram visar att Stockholm och Uppsala är absolut sämst på att tillhandahålla AT i relation till befolkningsmängd. Även Västra Götaland och Skåne ligger under rikssnittet. De flesta mindre landsting tar däremot sitt ansvar.

Stockholms Läns Landsting tänker nu öka AT-tjänsterna från 200 till 300 fram till 2020. Det räcker inte. För att väntetiderna inte ska växa behöver Stockholm fördubbla platserna och komma upp på samma nivåer som övriga landet. Det borde vara enkelt gjort. De hundratals olegitimerade underläkare som i dag arbetar på Stockholmssjukhusen kan ersättas av AT-läkare med ordentlig handledning. Stockholm är dessutom det mest specialisttäta landstinget, med gott om potentiella handledare till yngre läkare.

Stockholmspolitiker slår sig ofta för bröstet för att vården levererar bra resultat och har relativt korta väntetider. Sanningen är att det är övriga landets förtjänst: utan specialistläkare, ingen vård.

Om inte Stockholm, Uppsala, Västra Götaland och Skåne självmant skärper till sig måste regeringen agera. Sjukvård är en bransch på liv och död. Läkare borde få bra introduktion till yrket. I ett land som Sverige ska patienterna få träffa specialistläkare i rimlig tid.

Storstäderna måste sluta åka snålskjuts på övriga landet och skapa fler AT-platser.