Svenska pensionärer ska inte behöva svälta

Ledare Artikeln publicerades

De kanske inte går runt med plakat och protesterar, men de finns och de har det svårt. Nu måste politikerna skärpa till sig och bry sig om de äldre. Inte för att drygt var fjärde väljare i höst är över 65, utan för att allt annat är (ursäkta uttrycket) åt h-e fel.

De har jobbat ett helt liv. De har lyssnat till löften från regering efter regering. Betala bara dina skatter så får du trygghet, sa politikerna. Bla bla bla bla bla. Skatterna höjdes steg för steg, decennium efter decennium, och de betalade lojalt – för alla gör ju likadant och vi tar hand om varandra när det krisar. Tänkte de.

Sen fyllde de 65.

En miljon pensionärer har inkomster kring fattigdomsgränsen; svenska pensionärer är fattigast i Norden enligt färska siffror från Eurostat. Var tionde tvingas klara sig på högst 10 000 kronor i månaden när skatten är betald, rapporterar Aftonbladet/Inizio. Hemlösheten bland pensionärer har ökat med 23 procent de senaste sex åren, enligt Socialstyrelsen.

”Att det skulle bli så här i Sverige, som räknats som ett välmående välfärdsland”, kommenterade Elsy Winblad von Walter, 79 år i Expressen (9/4). Ja visst kan man undra.

Politikerna vill ju gärna berätta för oss att allt är så himla bra i Sverige. När Alice Bah Kuhnke (MP) kommenterade en utredning om kulturpolitik häromveckan sa hon att ”Sverige är ett av världens rikaste länder så vi bör ha råd, om vi har viljan”. I Bräcke köpte politikerna världens längsta skidtunnel. ”Att göra nåt sånt här vi har aldrig gjort det förut, vi vet inte hur det kommer att gå”, sa kommunstyrelsens ordförande (S) lättvindigt apropå att den planerade utgiften på 9 miljoner visst blev 60. Att kommuner tvingas betala dyra pengar för fotbollsarenor fick en ansvarig politiker att säga att ”man får acceptera att den här typen av infrastruktur kan gå back under en period”. ”Vi har råd att ge barn mat för dagen”, menade Åsa Lindhagen (MP), socialborgarråd i Stockholm angående att kommunen ger socialbidrag till personer utan uppehållstillstånd (Dagens Samhälle 8/11). Varför regeringen för 3 miljarder kronor vill ge ett antal unga rätt att stanna trots att de inte har skyddsskäl är svårt att greppa. Stefan Löfven (S) menade att ”Utbildning tror vi är viktigt, var man än sedan hamnar i världen”. Det är svårt att säga emot, men är det verkligen svenska skattebetalares ansvar?

Vi har råd, vi har pengar, oj vad rika vi är. Tjohoo, let´s party! Let´s party med andras pengar! Rädda världen och ge bort andras pengar! Den rosenkindade generositeten från rödgröna politiker är som tillkommen i ett rus, som om de var höga på amfetamin och lösgodis och energidricka på en gång. Yay, jippi.

Och så tar andras pengar slut och där sitter 79-åriga Elsy och tänker: ”Det är bedrövligt hur sjutton man kan ha jobbat och kämpat hela livet och sedan få det så dåligt. Det är absurt egentligen”. Ja, hon fick sälja korv efter 50 års arbetsliv för att få det att gå ihop – tills artrosen i händerna satte stopp för extrajobbet.

Det är ju så med gamla människor. Kroppen säger från. Man rynkar till sig både utanpå och inuti och det är helt naturligt. Man borde få vila då, känna sig trygg, bli ompysslad av oss lite yngre som kan ta vid när mormors leder inte orkar mer.

Att politikerna sprätter iväg pengarna som borde ge Elvy trygghet är skamligt. Minst sagt.

Deras lösningar på problemet handlar oftast om några hundringar i plånboken här och nu, antingen via bidrag eller skattesänkning. Den blocköverskridande pensionsgruppens förslag om att höja garantipensionen och bostadstillägget ger max 100 000 personer ökat stöd, vilket gör att de kommer upp i nivå med grundskyddet. Anna Eriksson, pensionsexperten på Seniorerna, menade att det sänder signalen att det inte är värt att arbeta.

Ja, nog är det futtigt, kortsiktigt och utan helhetssyn.

Pensionärer nu och i framtiden vinner ju mest på att man satsar bredare på att få fart på ekonomin samtidigt som politikerna håller hårdare i pengarna. Då behöver de fråga sig om det är rimligt att lägga den ”största kulturbudgeten någonsin”, som regeringen skröt om i höstas. De bör ifrågasätta om arbetslösa ska få stöd även om de inte utbildar sig till yrken där det råder brist – vilket faktiskt försvårar för företagen som behöver personal för att klara verksamheten. Det finns skäl att se över frejdiga röstfiskesatsningar på gratis busskort till barn, vars föräldrar rimligen borde kunna betala – särskilt eftersom pensionärer knappast kan kliva på bussen till Åhus stränder eller CSK utan att betala.

Sanningen är att om man ger stora summor till det ena blir det mindre till det andra. Mindre till hemtjänst, färdtjänst, sjukvård. För det är långt ifrån bara pengar i plånboken det handlar om, utan kanske främst vården, omsorgen och möjligheten att känna livskvalitet även när man är 79 eller 83 eller 101 år gammal.

På det särskilda boendet Kvarngården i Ingelstad får de äldre numera betala för sina suketter till kaffet. Några mil därifrån, i Gislaved, byggde kommunen stugor till ensamkommandes anhöriga för 6 miljoner, eftersom regeringen tvingar dem att finna lösningar. Samma regering vars kulturminister skrävlar om att vi är så rika att vi har råd att anställa konstnärer till myndigheter eftersom dessa tydligen är så utsatta pressar kommunerna som pressar skattebetalarna.

Fattigpensionärer säljer de hemlösas tidning Faktum i Göteborg. ”De behöver den där extra tusenlappen varje månad för att inte bli vräkta”, sa chefredaktören Sarah Britz.

Så ser alltför mångas vardag ut. Räcker vi ut en hand till dem? Tar vi en lite rynkigare i vår och säger att det kommer att ordna sig?

 

Tack för att du läser, delar och debatterar. Följ samtalet på Facebook; leta efter Carolin Hanna Dahlman. Jag kan inte ha fler vänner, men sidan är öppen för alla.