Tänk om vi slipper jobba i framtiden

Ledare
Foto:

Robotar och datorer håller på att förändra arbetslivet i grunden.

Artikeln publicerades 11 januari 2016.

Automatiseringens effekter har diskuterats mycket bland ekonomer och tyckare de senaste åren, med larmrapporter om att jobben försvinner. Motargumenten är starka: automatisering rationaliserar i och för sig bort jobb, men skapar samtidigt nya. Maskinerna ska skötas av någon. Den effektivare produktionen gör varor billigare och frigör konsumtionsutrymme för personalintensiva tjänster, som restaurangbesök, turism och personliga tränare. Automatisering har pågått länge och har hittills inte lett till att en minskad andel lönearbetar.

Frågan är om något annorlunda är på väg att hända. Datorerna konkurrerar på allt fler områden. Än så länge är i princip alla människor bättre än datorer på finmotorik, att hantera sociala situationer, att improvisera när det behövs och mycket annat. Men vi har en tendens att överdriva betydelsen av våra mänskliga talanger.

Bilkörning innehåller så många olika moment av varseblivning och improvisation att de flesta bedömare för bara tio år sedan menade att det skulle dröja länge innan uppgiften kunde automatiseras. Några år senare började Google använda en ny strategi, där information om vägar, korsningar, hastighetsbegränsningar och så vidare har behandlats i förväg i deras datorer. Plötsligt kunde bilar köra obehindrat så länge de håller sig på kartlagt område.

På motsvarande sätt lyckas datorer hjälpa oss med bankärenden, spela schack, komponera musik och mycket annat, inte genom att bli lika bra som människor utan genom helt andra sätt att ta sig an problemen.

Priset på varor och tjänster som produceras av maskiner brukar gå stadigt neråt, och inget hindrar att de når noll – om maskinerna sköts av slutanvändaren (som internetbanken), byggs av maskiner och förbättrar sig utifrån kundernas önskemål. Hur vi hanterar ägandet av företag som sköter sig helt själva blir en intressant utmaning.

Om maskiner om ett par årtionden kan sköta allt vi behöver i livet, inklusive att bygga nya maskiner, så är frågan vi ska ställa oss kanske inte hur vi ordnar jobb åt alla, utan varför vi borde göra det? Det kommer säkert under lång tid framåt finnas nischer där vi föredrar människor före maskiner – hellre kockar och servitörer än mat lagad och serverad av en maskin. Men det kan bli en lyx man klarar sig utan.

Arbetet fyller flera funktioner än produktion. Risken finns förstås att vi blir deprimerade, försoffade alkoholister allihop om vi inte jobbar. Men det behöver inte bli så. Om våra barnbarn blir vuxna i en värld där livets nödtorft och en del därtill ordnas kostnadsfritt av maskiner, så kan de ägna sig åt lek, idrott, barnuppfostran, alla sorters kulturella aktiviteter, politik (om vi inte överlåtit det till datorer av säkerhetsskäl) och mycket annat. De kan finna sammanhang och mening i att göra sådant som gör dem och deras medmänniskor lyckliga.

Det finns utmaningar här och nu med automatiseringen, som hur vi får fram rätt kompetens på en arbetsmarknad som snabbt förändras. Men när vi lyfter blicken borde vi våga tänka helt nytt.