Tillåt gensax-tekniken mätta hungriga magar
Världen står inför en gigantisk befolkningsökning; 2050 förväntas det bo nära 10 miljarder på jorden. Samtidigt är en tredjedel av jordbruksmarken i världen svårt påverkad av miljöförstöring. Detta är ett allvarligt hot, då hunger kan leda till oroligheter och extremism i världen.
Det finns en lösning. Genom att använda en modern genteknologi som kallas gensaxar (Crispr/Cas9) kan forskarna mer effektivt ta fram grödor som är resistenta mot skadeinsekter, mögel, klimatförändringar genom att tända och släcka gener med stor precision.
Enligt Illustrerad vetenskap är tekniken ”ett helt oumbärligt vapen om världens växande befolkning ska kunna få mat utan att den intensiva produktionen går ut över miljön” (24/2 -18).
Men tyvärr hindrades EU:s bönder och livsmedelsproducenter från att använda tekniken genom ett beslut av EU-domstolen förra året, då gensaxtekniken jämställdes med gmo, trots att det finns stora skillnader mellan att genredigera och genmodifiera. Konsekvensen blev att EU:s bönder fick andra regler än exempelvis USA, som flitigt arbetar med den moderna tekniken.
Kommissionen bör genast rätta till detta, både för att skydda Europas företagare mot sned konkurrens och för att ge europeiska forskare möjlighet att fortsätta ta fram miljövänliga produkter.
Beslutet slog exempelvis hårt mot det nordöstskånska företaget Lyckeby Starch, som tillsammans med forskare vid SLU håller på att odla fram världens första stärkelsepotatis som har tagits fram med gensaxteknik. Den nya potatisen har en bättre stärkelsesammansättning, som gör att man slipper använda kemi i processen, vilket minskar koldioxidutsläpp. Dessutom slipper man deklarera tillsatser.
Potatisen förväntas vara klar för kommersiell odling 2022, men om inte EU-reglerna förändras kommer företaget att tvingas flytta produktionen till ett land utanför EU.
Det är svårt att förstå motståndet. Varför hindra en metod som kan göra så mycket gott?
Myndigheter och forskarsamhället i stort sett överens om att nya tekniken i sig inte är farligare för miljön eller människors hälsa än konventionell odling, och även Jordbruksverket tycker att regelverket kring GMO behöver moderniseras. ”Vi behöver hitta en modell där vi får säkra produkter samtidigt som vi möjliggör framsteg inom växtförädlingen”, sa Staffan Eklöf, handläggare på Jordbruksverket redan 2013 (SVT 25/4 -13).
När EU-domstolen satte sig på tvären förra året sa han: ”Att de nya teknikerna omfattas av bestämmelserna i direktivet betyder att det tar mycket längre tid att få ut en produkt på marknaden, till en högre kostnad” (Land Lantbruk 27/7 -18).
EU-domstolens beslut grundades på ett EU-direktiv från 2001, och det är detta som snarast måste ändras. Den svenska regeringen bör uppmana till omtag av den nya EU-kommissionen för att få fram ett nytt direktiv. Samtliga partier i Europaparlamentet bör omfamna det nya.
Europa och världen bör leva i nutiden – bara då kan vi lösa nutidens utmaningar. Bara då kan vi hantera problemet att vi blir allt fler i världen, samtidigt som klimatförändringarna gör det svårare för jordbruket att mätta oss. Bara då kan fler få både ro och mat i magen.
