Våga porta de gängkriminella från sjukhus och kyrkor

Ledare ,
Arkivbild.
Foto:

250 anställda på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö ska utbildas för att kunna hantera begravningar med beväpnade gäster. Men det borde inte vara de skötsamma som ska anpassa sig. Visa i stället vem som bestämmer. Förbjud vapen i kyrkan. Stäng kyrkoporten. BAM.

Artikeln publicerades 9 oktober 2017.

”Det är förskräckligt, kyrkogårdar borde vara fredade områden”, kommenterade Sven-Erik Aspeklev, kyrkogårdschef i Malmö. Han berättade för SVT att en ny slags problematik har uppkommit som konsekvens av gängkriminalitet och döden i dess spår (8/10).

”För många anställda känns hotfullt att ha vapen i sin direkta närhet”, menade han. Ja, självklart. Finns det någon hederlig människa som vill ha skjutglada gängkriminella på sin arbetsplats? Knappast.

De unga multikriminella sprider sitt mörker mitt ibland oss; de riktar sin svärta gentemot dem som har i ryggmärgen att vilja hjälpa. På akuten i Malmö upplever personalen ofta en hotfull stämning i samband med att någon skjutits. Tidningen Svensk Polis lyckades i våras fånga på bild hur en skottskadad 25-årig man på väg in i ambulansen pekade finger åt poliser och sjukvårdspersonal som gjorde sitt bästa för att rädda honom (17/4). En respektlöshet man saknar ord för.

Vårdpersonal vittnar om en ny vardag. ”Våldet är nära. Man är rädd för att bli skjuten på jobbet”, berättade en anställd (Kvällsposten 26/8). Kvinnlig vårdpersonalen berättar att de får höra att de är horor och slampor och ska våldtas. De vågar inte längre ha på sig namnskyltar på grund av alla hot. Ordningsvakter på akuten i Malmö menar: "Vi sätter våra liv i fara" (SVT 11/9).

Enligt SVT kommer det ofta många anhöriga när skottskadade vårdas, ”ibland upp till 15 personer på en och samma gång”. Efter ett misstänkt mord i Östberga blev det stökigt när en större grupp försökte ta sig in på akutmottagningen. ”Vi fick låsa in oss och evakueras” (SVT 16/8). ”Det är nästan givet i vissa situationer att det blir en anstormning av anhöriga. I dessa blir det ofta verbala hot”, sa en sjuksköterska på akuten i Norrköping (SVT 27/8).

Så vad är lösningen? Knappast en liten kurs i bemötande i alla fall. Mer behövs för att freda både kyrkor och sjukhus. De skånska moderatpolitikerna Carl Johan Sonesson och Stefan Lamme har föreslagit att man inför inhägnade sjukhusområden och kamerabevakning. De menade i en debattartikel att det inte räcker med att införa en särskild straffskärpningsgrund vid skadegörelse och hot eller att enbart låsa akutmottagningen. I stället behöver ett större område spärras av (Sydsvenskan 24/8).

Dessvärre är det kanske nödvändigt att tänka i de här banorna. Även om man kan tycka att sjukhus och kyrkor ska vara öppna är det verkligheten – och inte visionerna – man måste anpassa sig till.

Att beväpnade personer tillåts på en plats som är tänkt som en plats för frid och kärlek är faktiskt märkligt. Svenska kyrkan menar att det är en offentlig tillställning och att alla ska tillträde till, men finns det inga gränser?

Den utbildning som kyrkogårdsförvaltningen i Malmö ska upphandla är tänkt att besvara frågor som: ”Vilka situationer kan vi ställas inför? Hur kan vi möta dem?” Vad sägs om att ge dem mandat att ryta: ”UT härifrån”?