Vågar Sverige servera moralkakor i Hongkong?
Den 31 oktober anordnar Svenska Handelskammaren i Hongkong en lunch med territoriets högste politiker Carrie Lam. För cirka tusen kronor per person får biljettköpare höra Lam upprepa huvudpunkterna i det årliga linjetal som ges till Hongkongs lagstiftande församling. På dagordningen står bostäder, arbetsmarknad, miljö och hur stadens konkurrenskraft ska ökas.
Arrangemanget framstår som cyniskt. Är detta verkligen rätt tid för svenskt näringsliv att luncha med Pekingregimens utsände nickedocka? Det är som att bjuda in Venezuelas president Nicolas Maduro för att prata om effektiv inflationsbekämpning.
Även ämnesvalen är märkliga. Ett frikostigt samtal om arbetsmarknad och konkurrenskraft kan inte undvika den viktigaste fråga som Hongkong står inför. Nämligen om medborgare och besökare i Hongkong som är kritiska mot Kina riskerar att bli bortförda eller hamna i skenrättegångar – eller med vetskapen om dessa hot begränsa sig själv på förhand.
Farhågorna är berättigade. Kina har nyligen tvingat flygbolaget Cathay Pacific – med Hongkong som bas – att stänga av medarbetare som deltar i eller stödjer protesterna från att flyga till eller över Kina (NYT 11/8). Bolaget måste även förse Peking med information om all personal och få dem förhandsgodkända innan ett plan kan lyfta. Anställda oroar sig för sin integritet.
Sveriges utländska handelskamrar arbetar nära Utrikesdepartementet (UD) för att sammanföra beslutsfattare i Sverige och utomlands. Få svenskar känner till det, och än färre utomlands förstår detta. I Hongkong ses lunchen med Lam i praktiken som att Sverige godkänner den demokratifientliga politik som hon och Kina bedriver mot Hongkongborna.
I regeringens utrikesdeklaration förklarade utrikesminister Margot Wallström (S) att Sverige skulle påbörja en ”offensiv för demokratin” i Europa och övriga världen (SR, 13/2-19). ”Offensiven kommer att märkas i all vår utrikespolitik.”
Ändå är regeringen knäpptyst. Wallström kallade i mitten av juni situationen för ”otroligt intressant” (DN, 17/6). UD uppdaterade kort därefter sin landrapport om Hongkong, som beskrivs som ett ställe med ”allt fler tecken på att det demokratiska utrymmet minskar”.
Fallet med den av Kina bortförde bokhandlaren tillika svenske medborgaren Gui Minhai gör att varje ord måste vägas på guldvåg. Men den rödgröna regeringen har varit för undflyende. Därför har Moderaternas riksdagsledamot Åsa Coenraads ställt en skriftlig fråga till Wallström om situationen i Hongkong som ska besvaras senast 16 augusti.
På fredag behövs ett svar: Vad tycker regeringen egentligen om situationen i Hongkong? Till dess vore det också bra om svenskt näringsliv tackar nej till handelskammarens lunchdejt.
