Vanliga sjukdomar kan bli superfarliga om antibiotikan inte längre biter
Just nu pågår ett utbrott av den multiresistenta tarmbakterien VRE på sjukhus i Sverige. Närvaron av hotet från antibiotikaresistensen är lika påtaglig som frånvaron av politiskt engagemang i frågan. I en valrörelse där alla vill prata sjukvård borde medborgarna ställa makthavarna mot väggen: Hur ska bakterierna stoppas?
VRE-utbrottet startade på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och har spridits till Norrlands universitetssjukhus i Umeå och Nyköpings lasarett med patienter som flyttats mellan sjukhusen. Även i andra delar av landet har vården påverkats, och åtgärder har vidtagits för att utbrottet inte ska spridas till fler sjukhus. VRE, vancomycinresistenta enterokocker, är resistenta mot vanlig bredspektrumantibiotika. De flesta som bär på bakterien får inga symtom. För några få kan infektionen bli allvarlig, särskilt om man redan har andra sjukdomar i grunden. Allmänheten behöver alltså inte oroa sig särskilt mycket – i det här fallet.
Utbrotten av multiresistenta bakterier kommer dock leda till allvarliga konsekvenser framöver. Sjukvården är beroende av antibiotika. Vanliga bakterieinfektioner riskerar att bli dödliga i betydligt större utsträckning utan fungerande behandling. Dessutom är såväl cancervården som reguljära operationer avhängiga att det finns medel att mota bakterier.
Den brittiska rapporten “The Review on Antimicrobial Resistance” menar att antibiotikaresistenta bakterier kommer att skörda fler offer än cancer år 2050. Samma år beräknar Folkhälsomyndigheten att fyra gånger fler svenskar kommer att drabbas av antibiotikaresistenta infektioner jämfört med i dag.
Svenska politiker gillar att skälla på andra länder när det gäller överkonsumtion av antibiotika. I valet till Europaparlamentet tävlade kandidaterna om vem som kunde fälla hårdast omdömen om hur danska grisfarmar, östeuropeisk djurhållning och sydeuropeiska läkares vidlyftiga förskrivning riskerar allas hälsa. Nog har omvärlden mycket att lära av svenskt arbete mot antibiotikaresistens, men också här kan mer göras för att bromsa utvecklingen.
Överbeläggningar och brist på enkelrum har gjort att VRE-utbrottet inte kunnat hanteras optimalt på Karolinska i Huddinge. Dessutom skiljer sig förskrivningen av antibiotika åt mellan olika delar av landet. Uppsalapolitikern Johan Enfeldt (L) skrev i ett blogginlägg 2016: “Varför hade vi en kömiljard för att kapa köerna, men ingen antibiotikamiljard för att minska antibiotikaanvändningen?” Hittills har politiker visat lite intresse av att utforma ersättningssystem och styrmedel med syfte att minska antibiotikaanvändningen.
Flera undersökningar från SOM-institutet visar att antibiotikaresistensen är ett av de ämnen svenskar oroar sig mest för. I Europaparlamentsvalet 2014 fokuserade Centerpartiet framgångsrikt på frågan. Den politiker som engagerar sig för minskad antibiotikaresistens kan ha mycket att vinna i valet i höst.
