Vansinne att ordna OS i Stockholm

Ledare Artikeln publicerades
Foto: MAJA SUSLIN

Nu är Sverige nominerat till att arrangera vinter-OS 2026. Det ska vi naturligtvis tacka nej till. Stök och bök och en dyr nota blir att vänta; det är inte bra för landet.

”Vi är övertygade om att Sverige och Stockholm kommer att genomföra vinterspel i världsklass. De ska inte kräva skattekronor utan tvärtom tillföra värden. Vi kommer inte att behöva göra investeringar i nya arenor eftersom vi i Sverige redan har de tävlingsarenor som behövs. Vi har också de vägar, järnvägar, flygplatser och hotell som behövs, vi behöver nästa inte bygga någonting”, sa Mats Årjes, ordförande för SOK på tisdagen.

Jisses. Den som har åkt tåg i landet skruvar på sig. Den som har läst kartläggningar som visar att Stockholm kommer att sakna 1 500 hotellrum år 2020 undrar nog vad Årjes menar. Och den som har hört makthavare sia om hur mycket (lite...) OS kommer att kosta tror inte på ett ord av vad som sägs.

Vinter-OS i Sotji i Ryssland blev nästan fyra gånger så dyrt som beräknat. Man hade tänkt sig en nota på 80 miljarder, men slutsumman blev drygt 300.

Brasilien ordnade sommar-OS 2016, vilket grävde hål i den brasilianska statsbudgeten.

När London sökte och fick OS 2007 beräknades kostnaden till 28 miljarder kronor. Med budgeten skenade; Sky Sport uppskattade att den totala kostnaden skulle landa på 278 miljarder.

Det tog Montreal 30 år att betala av skulden för sitt arrangemang 1976. Efter OS i Aten blev grekerna skuldsatta med en halv miljon per hushåll. Den ryska staten (det vill säga skattebetalarna) finansierade Moskvaspelen 1980. De australiensiska skattebetalarna stod för 35 procent av notan 2000.

Saïd Business School vid Oxford University har räknat på hur mycket ett OS generellt drar över budget. Ett sommar-OS kostar i genomsnitt mer än 252 procent över budget. Motsvarande siffra för vinter-OS är lite bättre, endast 135 procent. Enligt studien har 47 procent av spelen överskridit sin budget med över 100 procent. Sommar-OS i Montreal låg på 720 procent över och Barcelona 1992 266 procent.

Hyundai Research Institute spådde att Sydkoreas ekonomi skulle gynnas av investeringar, ökad konsumtion och andra intäkter på cirka 480 miljarder kronor under tio år. Men de uppskattade totala kostnaderna hade vid spelens inledning ökat till drygt 134 miljarder – dubbelt så mycket som beräknat när landet vann budgivningen 2011.

När en ekonomi på Handelsbanken räknade på effekterna av att arrangera OS fann hon att sju av nio värdländer hade haft sämre tillväxt efter spelen. Värst var det i Sydkorea efter OS i Seoul när tillväxten försämrades med 3,9 procentenheter.

Internationella olympiska kommittén, IOK, har visserligen mer än fördubblat bidraget till de som ska arrangera OS, men 8,8 miljarder räcker inte långt. Riskerna är stora.

Tom Jenkins, vd för den europeiska turistorganisationen ETOA som genomfört flera studier på OS, är starkt kritisk mot alla ekonomiska argument för att arrangera spelen. ”Det är ett extravagant event som inte har några ekonomiska fördelar alls, utan bara kostnader”.

Enligt honom skrämmer man ofta bort sina vanliga turister som OS-värd – och ersätter dem med OS-fans, vilka främst är intresserade av sport och inte resten av staden. Han tog OS i London 2012 som exempel, då affärer och teatrar stod tomma mitt under OS-rushen – för att turister endast var intresserade av själva olympiaden.

Stockholms stad menade förra året att OS vore bra för att ”visa upp Stockholm och Sverige, stärka attraktionskraften, möjligheterna för svenskt näringsliv och locka fler besökare”. Spelen skulle också bli ”en folkfest för stockholmare och besökare”.

Hejhopp. Den som brinner för något kommer alltid att tycka att just detta är vad befolkningen och skattebetalarna kommer att ääääääälska och det ska bli så kuuuuuul. Klart att vi har råååååååd.

Dessutom tycker ofta politiker att jippon är kul – om det så är motorsport eller agility eller arenor – så de tenderar att lägga pengar på detta med vaga argument.

Men de pengar som dras från vår lön ska gå till kärnuppgifter och inte enskilda politikers hjärtefrågor. Vad som är festligt är olika för var och en av oss och borde få vara det. Den som vill komma fram till sin sjuka mamma eller boka hotell för ett viktigt möte med sitt företag kommer knappast att jubla över jippon som sätter städer och länder på kartan. Säg stopp! Nu på en gång.