Mer än en katt

Längs med gräskanten på innergården till Bäckaskog slott stod de och sken ikapp i solen, ett 20-tal nyligen putsade Jaguarbilar av olika modeller och med årsmodeller från varje decennium de senaste 50 åren. Karosser, motorer, inredning, fälgar och andra detaljer fanns till beskådan för bilintresserade att förlora sig i. Även den mindre bil-intresserade, men allmänt estetiskt intresserade, skulle ha svårt att motstå bilfärger som "old english white" eller "british racing green".

Ett 40-tal skåningar, Blekingebor och danskar, ägare eller anhöriga, satt eller stod bredvid och kopplade av med en öl eller kaffe i solen efter en tiomilafärd till begivenheter av alla de slag i nordöstra Skåne, samtidigt som Thomas Ekstrand, kontaktperson för Jaguarklubben i södra Sverige, hissade flaggan med Swedish Jaguar clubs märke intill sin egen Jaguar XJS Convertible med V12-motor.

– Den går mjukt och fint. Man kan sätta en krona på motorhuven och den skulle stå alldeles stilla, sa han och förklarade tjusningen med den tolvcylindriga motorns frånvaro av vibrationer.

Thomas Ekstrand har haft sin Jaguar sedan 2002 och ägde innan dess en BMW.
– När jag såg den här jaguaren föll jag direkt och jag ville ha en cabriolet, sa han och berättade att det i lördags var premiär för körning utan tak.

Strax intill hans Jagga stod Clas Fernbrants båda dito, en XKR cabriolet från 2001 och en XJ6 sovereign från 1997.

– Säger man Jaguar kan alla uppskatta den, även de som inte är bilintresserade, men om man säger BMW eller Mercedes, är det många som rynkar på näsan. Jaguarer är alltid vackra i modellen, sa han när han ombads förklara tjusningen med bilmärket.

– Jaguar har ett valspråk, "Grace, space and pace", som sammanfattar mycket, tillade han.

Snart gled en betydligt äldre jaguar in på slottsgården, en Jaguar MK2 340 av årsmodell 1968 och med just kulören "old english white". Ägaren Stefan Henrysson från Åstorp har haft den i åtta år och kör gärna och mycket med den.

– Tavlor ska hänga på väggen och bilar ska rulla, sa han.

– Det är en viss charm i bilen. Man brukar säga att det känns som att sitta i en engelsk fåtölj. Det ska vara lite klubbkänsla, var hans svar på frågan om tjusningen.

Lördagens träff kallades för vårmönstring och framöver blir det åtskilliga fler tillfällen för Jaguarklubbs-medlemmarna att träffas. Medlemmarna pratar inte bara bilar när de ses.

– Visst är det så att vi pratar bilar och teknik, men lika mycket om vad vi har sett längs med vägen, säger Jaguarfantasten Kjell-Åke Nilsson från Barum.