Två generationer yrkesmän har raderats ut, hävdar tidigare finansmannen Rickard Björklund (tidigare Matteus fondkommission) i Veckans Affärer 26 februari där han redogör för mödorna att själv komma igång i Skebobruk norr om Norrtälje.
Bjärklund har därför anställt slaktare från de forna öststaterna.
En koll på Arbetsförmedlingens Platsbank visar att bland 62.026 utlysta jobb fanns dock lediga platser för bara tre styckare, två köttmästare och en korvmästare, dock ingen i Skåne, alla uppåt landet. Numera går dock långt ifrån alla lediga platser via Arbetsförmedlingen.
Det tog sex år för Björklund att få tillstånd för att börja slakta ekologiskt uppfödda lamm trots att livsmedelsverket var positivt. Istället bromsade kommunen eftersom slakteriet låg för nära en tätort.
Rickard Björklund berättar för Veckans affärer att han efter två års utbildning till jordbrukare tog kontakt med Scan och hoppades kunna leverera dit. Men Scan ville inte betala extra för Krav-uppfödda lamm.
Björklund startade då eget slakteri, investerade 20 miljoner kronor med hjälp av en handfull bekanta och Almi Invest. Omsättningen har legat på närmare 15 miljoner kronor om året, förlusten uppemot 4 miljoner men i år väntas nollresultat. 40 djur slaktas per vecka.
Reportaget visar att det behövs både energi, pengar och uthållighet för att komma igång med industriell matproduktion. Samtidigt propagerar landsbygdsminister Eskil Erlandsson, C, för Visionen om Sverige - det nya matlandet. Han hoppas på betydligt fler producenter och en fördubblad matexport till 100 miljarder kronor år 2020..
Därför ordnade han i förra veckan en mini-matmässa på Sveriges ambassad i Köpenhamn i samband med de nordiska ministrarnas möte. Skånemejerier berättade om samarbetet med lokala mjölkbönder. Fem skåsnska kockar lagade bland annat torskrygg från Simrishamn, skånska skinka och viltpaté från Östarp.
Satsningen sker i en tid när svenska kronan stärkts kraftigt mot den danska de senaste två åren, därmed får svenska exportörer mindre i svenska kronor räknat när de växlar in exportintäkten.
Våren 2009 fick svenska exportörer drygt 1:50 Skr för en dansk krona, idag ca 1:20 Skr. Dock fick de ca 1:25 Skr under åren dessförinnan innan den danska kronan tillfälligt stärktes åren 2008 till 2010 i takt med euron eftersom de två valutorna är kopplade till varandra.
Försöka duger i en tid när utländsk mat svarat för i stort sett hela den ökade svenska matkonsumtionen under drygt ett årtionde
% är glada
% är likgiltiga