Ung i dag – fattig pensionär i morgon

Lön i dag? Pension då? Om si så där en 30-40 år?

Räkna på det du. Du som är runt 30 år i dag.

Det är livsnödvändigt. För räknestycket döljer en bomb, sprängfylld av farligheter.

Vad det handlar om är att förstå sambandet mellan att ha en pensionsberättigad arbetsinkomst och att helst börja jobba redan i 20-årsåldern. Allt för att hinna få ihop en allmän statlig pension som blir cirka hälften av din slutlön. Plus att som komplement ha en tjänstepension som höjer den totala pensionen till cirka 70–75 procent av slutlönen.

Det gäller att få klart för sig hur illa det kan bli för den som studerar långt upp i 30-årsåldern, som jobbar svart utan pensionsavsättningar, som frivilligt eller ofrivilligt har långa arbetspauser. Eller, lika förrädiskt, som jobbar deltid under många år eller som har anställning hos företag utan kollektivavtal där arbetsgivaren inte erbjuder tjänstepensioner.

Med den karriären på arbetsmarknaden är risken mycket stor att sluta som fattigpensionär. Med kanske inte ens hälften av sin slutlön i pension, och utan tjänstepension.

Min ambition är att här sätta siffror på lön- tid på arbetsmarknaden, och förväntat pensionsutfall.

En tankeställare för att i tid kunna gardera sig mot en riktigt fattig pensionärstillvaro. Inte många unga vuxna i karriären har tänkt på följderna.

Anna Laestadius Larsson är journalist i 40-årsåldern och kolumnist på Svenska Dagbladet. Hon, som glassat runt på spännande jobb i media-världen, fick häromdagen hicka när hon efter en tidningsartikel insåg läget: En chefsrekryterare hade nämligen släppt bomben att alla vill ha en 35-åring. Vi får kuppa in 43-åringarna.

Anna skrev då en krönika med rubriken: ”Slut som artist innan jag börjat på allvar”.

På min vänsida på Facebook utvecklade hon senare pensionsproblematiken:

”Att hoppa runt som jag har gjort på olika anställningar och stundtals frilansa och slarva med inbetalningarna har inte heller visat sig särskilt lönsamt när det gäller framtida pension. Men nu kör jag en ekonomisk översyn ;–). Inspirerad! Det är nog lite som alkoholism, man måste själv komma till insikt för att kunna göra något. Det är ju på ett sätt hela dilemmat med pensionssparandet, att vi har så svårt att leva i något annat än nuet ...”