Olyckan kan medföra en rad förbättringar

Onsdagsförmiddagen mellan kl 10 och 11 importerade Sverige motsvarande elproduktion från 1,5 av de 2 stängda kärnkraftaggregaten i Barsebäck från Danmark, mest via ledningar till Skåne. Timmen därefter ökade importen från Danmark till något mer än vad Barsebäck totalt hade kunnat producera, elkraft som i huvudsak är baserad på olja och kol med mycket stora utsläpp av koldioxid.

När nu en del kärnkraftmotståndare vaknat till liv efter olyckorna i Japan finns det skäl att påminna om vad deras politik hade kunnat medföra: alla tolv aggregaten stängda förra året, istället en rad nedlagda elslukande industrier, dessutom än mer gigantiska utsläpp av koldioxid.

Det viktiga nu är hur olyckorna i Japan påverkar vår framtid. Norra Europa ligger inte inom jordbävningsområdet så den risken kan uteslutas. Men mänskliga faktorn och tekniska problem kan naturligtvis ställa till problem.

Vi får väl tills annat bevisas lita på kärnkraftindustrins företrädare när de förklarar senaste årens många (nöd)stopp i de kvarvarande tio svenska aggregaten med att det är just högre säkerhet som tvingat fram stoppen. Så fort en mätare eller lampa på kontrollbordet slår larm tas det säkra före det osäkra.

Efter amerikanska Harrisburg 1979 och Tjernobyl 1986 svalnade intresset från möjliga investerare (kraftbolag, basindustrier och pensionsfonder) att bygga nya kärnkraftaggregat. Sannolikt uppskjuts nu vad kraftbranschen kallar fjärde generationens ännu säkrare kärnkraftaggregat ett antal år.

Sveriges elintensiva industri hade redan före smällarna i Japan beslutat en större satsning på vindkraft i väntan på ny kärnkraft.

Tjugo skogs-, stål-, gruv- och kemiindustrier har startat bolagen Basel samt Vindin. Ett halvdussin stora vindsnurror placeras i Skutskär invid Stora Ensos bruk (för övrigt ägare också till Nymölla). De investerar också i stora vindkraftparker i Västerbotten och övriga Norrland samt gått in som tioprocentig delägare i Blekinge Offshore som planerar en vindkraftpark ute i Hanöbukten.

De svenska kärnkraftverken har genom renoveringar de senaste åren fått ökad effekt och därmed blivit livstidsförlängda. Den tidigare förväntade bristen på elkraft är därför inte akut.

Istället kan vi räkna med att en lugnare utbyggnad av kärnkraft i Europa medför högre energipriser, vilket har bieffekten att mer miljövänliga alternativ som sol, vind och bioenergi får bättre lönsamhet kraven på subventioner minskar.

Efter de två oljekriserna 1973-74 och 1978-79 med höjda priser satte också energisparandet fart. Sverige halverade oljeförbrukningen, vilket möjliggjordes av den kraftiga utbyggnaden av kärnkraft.

Så effekterna av tragiken i Japan kan bli snabbare utbyggnad av miljövänliga alternativ, mer sparande och ännu säkrare kärnkraft.