Fransmän anses ju vara mer arroganta än alla andra, där kräver chefer lydnad på ett mer brutalt sätt än i övriga västvärlden.
Jag är medveten om att detta är generaliseringar, men när så många upplevt det måste den invanda bilden av franskt beteende tas på allvar.
Själv arbetade jag som journalist i Frankrike 1987 –90 och bodde åter i Paris under hela oktober i år för att studera om tidigare skillnader i affärskultur mellan Sverige och Frankrike utjämnats under två decennier av globalisering.
Svaret, efter att ha intervjuat ett femtontal svenska företagare och officiella tjänstemän bosatta i Frankrike och en handfull fransmän, är nej. Största skillnaden mellan då och nu är att flertalet fransmän kan tala engelska i dag, om än motvilligt.
Men de verkar inte ha inte tillägnat sig mycket av medinflytande och förankring av beslut. Det påstås att underlydande fransmän inte vågar agera på egen hand. Rädslan att göra fel medför att många inte vågar ta initiativ, chefens godkännande måste först inhämtas.
In på 1990-talet upplevde jag att vin var en vanlig dryck vid arbetsluncher i Frankrike.
Så är inte längre fallet, dock fortfarande vanligare än i Sverige eftersom det nästan aldrig förekommer här.
Att röka vid sammanträden generar inte en fransman, däremot är rökning numera förbjuden inne på krogen där som här.
Svenskar affärsmän i Paris irriterar sig ofta på att fransmän ofta kommer försent och oförberedda till möten, dagordning förekommer sällan, långvarigt rundsnack föregår beslut.
Många svenskar har efter ett möte frågar varandra: Vad var det egentligen vi beslutade med fransmännen ?
När jag berättade om detta vid hemkomsten till Sverige var det många, särskilt i Skåne, som spontant utbrast: Men det är ju precis som danskarna, de ska alltid ha en reservutgång, det må vi finne ud av. Svenska affärsmän har efteråt känt sig lurade, här är ju folk vana vid att ett handslag gäller.
Möjligen skapar den mer rundsnackande franska stilen mer kreativitet och dynamik. Klart är att de fransmän, som haft närmare kontakt med svenskar, upplever oss som träiga, obildade som inte vill diskutera litteratur, teater, konst och musik. Återigen en generalisering med verklighetsbakgrund.
Att anställda på Absolut Vodka ganska så snabbt kunde anpassa sig till nya ägaren franska Pernod Ricard underlättades av att folket på Absolut redan var skolade i ett av världens främsta företag inom internationell marknadsföring.
Därför ska det bli spännande att se hur skånska mjölkbönder klarar anpassningen till folket på världens största mejeri franska Lactalis.