New Articles

Kreativitet behöver misstag

New Articles Artikeln publicerades

Kreativa arbetsmiljöer får personalen att må bättre och bli mindre stressade. Det har forskaren Farida Rasulzada vid Lunds universitet, kommit fram till.

På vägen upp genom psykologiska institutionens vackra, gamla lokaler börjar samtalet. Vi pratar om exempel på kreativa arbetsmiljöer och innan jag vet ordet av är Farida Rasulzada mitt inne i en analys av mobilföretaget Nokia.
- Visste du att de arbetade med skogsindustri från början? Det är ett exempel på radikal kreativitet, en kreativitet som är normbrytande, säger hon.
Är det vanligt?
- Nej, adaptiv kreativitet är vanligast. Det innebär utveckling i små steg, men radikal kreativitet kan också vara inom den egna branschen.

Är Apples ipod ett exempel på det?
- En del skulle inte säga det, men jag vill se det som radikal kreativitet. När man studerar kreativitet ser man även på vad produkten skapar för konsekvenser för företaget. När det gäller ipoden ledde den till att Apple förädlade sin struktur och organisation och bytte till och med namn till Apple inc.

Varför förändrade Apple sin organisation?
- Kanske så att det blir möjligt att skapa fler innovationer. Det är intressant att tänka på att radikal kreativitet innebär stora förändringar ekonomiskt och tankemässigt på lång sikt. Adaptiv kreativitet kräver inte de pengarna och den tiden.


Farida Rasulzada tar upp sin avhandling som ligger på bordet och visar omslaget. En låda med vinklar som fortsätter utåt. Lådan föreställer ett företag med växande ramar.
- Den här boxen måste växa med marknaden hela tiden, för att överleva. En adaptiv kreativitet håller företaget flytande, men kanske inte överlevande om 40 år.

Finns det svenska exempel på det här?
- Jag tycker att svenska företag har nått väldigt långt i innovationsprocessen, både lokalt och globalt. Men det finns även en del stora organisationer som börjar med innovationer, men med tiden övergår till en stagnerande organisation och blir administratörer. Man utvecklar det man uppfann.
- Den ena formen av kreativitet behöver inte vara bättre än den andra. Förändringar kan ske i små steg. Fungerar det så är det bra. Det man ska akta sig för är konservativ kreativitet. Det är den värsta formen.

Vad innebär den?
- Att man arbetar med samma arbetsmetoder hela tiden. Det finns inga möjligheter till sidospår.

Är det vanligt?
- Jag tror att det kan vara vanligt i stora organisationer som har en negativ, byråkratisk atmosfär, det vill säga där det finns många formella hinder och strukturer som håller tillbaka den fria tanken.

Hur skapar man en kreativ miljö?
- Ett företag där kreativiteten är mycket begränsad har vad jag kallar "in the box-tänkande", man tillåts inte gå utanför sina ramar och vara sin egen chef. I en kreativ arbetsmiljö är det högt i tak. Man ska kunna säga vad man tycker. Det är viktigt att en debatt uppstår. Kreativitet handlar ofta om att se vad var och en kan bidra med.

Man ska ta vara på medarbetarnas olikheter?
- Ja, likheter och olikheter. En homogen miljö är trygg för att man tänker lika. Det blir kanske många idéer, men inte olika.

Finns det andra saker som påverkar?
- Att våga ta risker är också väldigt viktigt. Det handlar mycket om att ifrågasätta normen, att inte bete sig på ett rutinmässigt sätt. Därför tycker jag att företag bör belöna misslyckanden också. Då belönar man att individen är aktiv och har initiativförmåga. Det är också ett sätt att se individen.

Så är man inte van att tänka, det känns lite tvärtom.
- Under forskningsarbetet började jag tänka på att olika normer som styr vårt beteende också finns i organisationer. Vill man belöna ett beteende där man tar ett steg kan det leda till något på lång sikt. Att tolerera misstag är viktigt för ett kreativt och innovativt företag. Det gäller att inte bara belöna försök som har lyckats utan även belöna försök som inte ledde till ett förväntat resultat. Vad man då gör är att man belönar individen för själva initiativet och detta kan man göra genom att bekräfta individen, till exempel genom feedback.

Behövs mer feedback?
- Ja, och det är viktigt att synliggöra individen. Feedback kan till exempel vara att uppmärksamma födelsedagar. Genom att ge den synligheten skapar man engagerade och motiverade anställda.
- Det kan handla om att sätta en produkt ute i hallen eller matsalen, så att individen kan se att den har jag varit med om att utveckla. Man kan också uppmärksamma det i personaltidningen.
- Man kan ordna roliga aktiviteter. Det är viktigt att kunna skratta gott och ha ett lekfullt samarbete. Många chefer lägger möten på dagis numera. Jag har själv sett kostymklädda män i McDonalds bollhav.
- I många stora företag vill ledarna ha engagerade anställda, men samtidigt stryper de anställdas kreativitet när de inte vågar att ta risken att det blir fel.

Hur skapar man trygghet i en kreativ miljö?
- Man måste vara tillräckligt trygg för att våga uttrycka en åsikt. Det är inte bara chefens ansvar att skapa en kreativ arbetsplats. Det gäller också för individen att se möjligheter, inte bara problem och hinder, att ta initiativ, att fråga sig vad gör jag för att bli mer kreativ och hur bemöter jag kollegor som är kreativa. Det verkar finnas en rädsla för kreativitet.

Varför det?
- För att kreativitet står för det nya, för en förändring. Ibland är det lättare att hantera det kända än det som är okänt.

Vad påverkar en organisation mest?
- Människorna i den. De gör det kreativa arbetet, det är de som kan utveckla verksamheten.

Hur påverkar ledarskapet?
- Individen står för kreativiteten, men ledarna skapar förutsättningarna för att man ska släppa sina rädslor. Det är också ledarna som kan ge utrymmet och resurserna. Annars känner man att det är hopplöst.

Påverkar kreativiteten stress?
- I min forskning har jag visat att ju mer kreativ och innovativ organisationen är desto bättre mår personalen. Det har inte blivit kartlagt tidigare. Det finns teorier som säger att om man är glad ökar möjligheterna för att vara kreativ. I min studie visar jag tvärtom att om man befinner sig i en kreativ organisation så leder det till att man mår bättre. Man blir gladare, mer optimistisk och entusiastisk och typiska stressymptom som oro och huvudvärk minskar.

Tänjer folk på gränserna då?
- Ja, om förutsättningarna finns där, men det beror också på vad företaget belönar. På ett av företagen i studien förlorade anställda bonus, när de tog sig utrymme att vara kreativa på bekostnad av tid från vanliga arbetsuppgifter. Då ser individen att det inte är lönt att vara kreativ.

Det ställer stora krav på ledarskapet.
- Ja, men på lång sikt vinner de på det. Det handlar inte om att låta medarbetarna göra vad de vill. De måste alltid hålla sig till ramarna. Om kreativiteten skulle vara helt utan ramar skulle den inte utveckla företaget. Kreativitet är skapande av idéer som är nya och har ett värde för företaget.

Ingela Rutberg
044-18 55 65
ingela.rutberg@kristianstadsbladet.se