80-tals osande slingor sätter sig på minnet

Publicerad 12 september 2019

Detta är en recension i Kristianstadsbladet. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.

Mannen som lät precis som Bruce Springsteen i låten “Stranger’s kiss” är tillbaka – och fortsätter att likna The Boss under 80-talet någon gång. Men att kalla Cameron för Australiens Springsteen skulle vara lika korrekt som att kalla Benjamin Ingrosso för Sveriges Michael Jackson.

Att Alex Cameron bara har 3,4 miljoner strömningar på sin mest kända låt på Spotify just nu känns som ett hån. Och då lever vi alltså i en tid när kids utan skivbolag i ryggen kan slänga ut en raplåt på samma plattform och kamma hem det femdubbla. På "Miami memory" visar australiern att han förtjänar mer.

Annons

Musikaliskt byggs låtarna upp av en 80-talsosande ljudmatta och slingor som lätt sätter sig på minnet. Texterna har tydliga teman, men fastnar inte i klyschor. Som på spåret “Bad for the boys” där Cameron sjunger om männen som har hamnat efter i ett allt mer feministiskt samhälle.

I vissa låtar är det svårt att avgöra om Cameron är allvarlig eller humoristisk, men han skapar hur som helst härliga alternativ till de trötta kärleksskildringar som annars ofta förekommer i musikvärlden. Till exempel i titelspåret när en sexakt beskrivs så här: “Eating your ass like an oyster, the way you came like a tsunami”. Smaka på den.