Hemma hos idolerna

Och onsdag betyder ofta pressdag för idolerna.

-Tycker du inte om glans?

-Neeej, svarar en låg mjuk röst.

-Alla tjejer tycker om glans, säger make up-artisten Alicia Ahlström medan hon suddar bort blänket från Amanda Fondells ögonlock.

Linderöds "Idol"-hopp stylas om för ett nyårsmodereportage i kommande julnumret av tidningen "Frida". Samtidigt tar Hässleholmskollegan Robin Stjernberg emot hemmatidningen Kristianstadsbladet, på snabbvisit i de lokala idolernas värld under de senaste fem veckorna. Vid det här laget har Amanda och Robin lyckats göra sig hemmastadda i den stora bubbla som är "Idol"-cirkusen. Det är bara en sak:

-Det känns som att vi har landat i det här nu, både på hotellet och i tv-studion. Det är först när man går utanför de här ställena som man inser att allt är annorlunda, säger Robin Stjernberg.

Det är då han och Amanda Fondell upptäcker att de är igenkända överallt. Upptäcker vad det faktiskt innebär att bli kändis.

-Det är en häftig bubbla, en stor bubbla! Eller ett fort. Vi är "Fångarna på fortet". Fast vi är ju inga fångar ... Det är svårt att sätta ord på det. Härinne på hotellet är vi som vi alltid har varit, och det är inte alls något glamouröst kändisliv.

Det är framförallt hårt arbete. Robin Stjernberg benar upp idolernas veckoschema. Att öva på sin låt till fredagsfinalen är bara en liten beståndsdel i den totala jobbinsatsen. Han är ändå nöjd med tillvaron, nöjd med den virvelvind till utveckling som han är mitt uppe i.

-Jag har aldrig utvecklats så mycket som artist på så kort tid, som jag gör i Idol.

Veckans tävlingstema är att göra någon av sina auditionslåtar. Det låter som ett motsatsförhållande när Robin Stjernberg slår fast:

-Det här kommer att bli det absolut svåraste jag har gjort hittills.

Och så beskriver han det nya framförandet av Jessie J:s "Who you are", det som han väntade i tio timmar på att få framföra, sista av alla, den där sommardagen i Lund.

Och som fick juryn att gå ner i brygga, fullkomligt besegrad.

Ikväll inleds låten vid pianot, där klickljud i öronsnäckan ska styra in honom i övergången från versens pianospel och fingerknäpp till den inspelade bakgrundsmusiken.

Det låter som värsta Coldplay-känslan ...

-Absolut! Det kommer att bli magiskt. Och representera min "Idol"-resa lite, att nu skiter jag i all press – inte dig då! – men vad alla andra har skrivit om mig: "Robin är kall", "Nu får han passa sig så han inte åker ut". Nu gör jag det här bara för min skull, för min utveckling som artist, och med just den här låten, "... don't loose it all in the blur of the stars ...", citerar Robin Stjernberg.

För fotografens skull klättrar han upp i en otymplig duofåtölj, fäller ihop och vrider kroppen som en skurtrasa och spänner ögonen i kameralinsen. Årets unga idoler, som i början mest liknade kalvar på grönbete, har på fem veckor redan blivit luttrade när det kommer till den massiva mediabevakningen.

Ändå finns det utrymme för spontanitet och egensinne. Amanda Fondell har krängt av sig festblåsan och kryper ner i intervjusoffan, svartklädd och vig som en annan Audrey Hepburn, på mage med benen i vädret och armbågarna som stöd under hakan.

-Allt är väldigt spännande härinne i bubblan. Det är ett helt annat liv ... Man kan inte fatta hur det ska bli när man kommer gå ut ur det. Det är som att man lever tre liv samtidigt, säger Amanda och tänker efter innan hon, på sitt mjuka sätt, börjar räkna upp:

-Det ena är att vara en helt vanlig tjej, att bara gå i skolan och inte få någon uppmärksamhet alls. Det andra är det här kändislivet, det här artistlivet där man blir igenkänd överallt. Det tredje är när man väl kommer ut ur den här bubblan, jag vet inte riktigt hur det livet är ännu, det kommer bli annorlunda helt enkelt. På ett sätt längtar jag hem, men jag föreställer mig redan hur det kan vara. Om det kommer att vara som vanligt. Jag har redan märkt att folk som man har tappat kontakten med plötsligt hör av sig. Jag vet inte hur det kommer att bli, jag tror att jag kommer att ty mig till människor som känns äkta.

-Vi kommer inte kunna ..., inflikar Robin.

-Det vanliga kommer inte tillbaka, fortsätter Amanda.

Det finns en tillgivenhet mellan de båda deltagarna som inte går att ta miste på. Två elever från C4-gymnasiet, "världens bäst skola med världens bästa lärare", som båda verkar stå mest stadigt i sina artistiska övertygelser av årets idoler.

Vad fascineras du mest hos Amanda?

-Det är lätt faktiskt! För det första kommer hon så långt ifrån att vara blyg som man kan komma. Det måste folk inse. Amanda fiser öppet för sjutton, skrattar Robin Stjernberg.

-Tack, säger sångerskan. Men inte för det dråpliga avslöjandet som hon inte har något problem med, utan för bortplockandet av blyghetsstämpeln som hon ofrivilligt fått på sig.

-Amanda är mer mystisk av sig. Hon släpper inte så mycket nära inpå. Inte förrän hon står på scen, då fullkomligt exploderar hon. Amanda ÄR artist! Hon är som Michael Jackson, lågmäld tills det gäller – på scen var han kung.

Amanda skrattar och mumlar "Michael Jackson ...".

Vad fascineras du mest över hos Robin?

-Jag ser upp till honom. Han har sådan erfarenhet och vet redan så mycket om den här världen. Jag är trygg med honom. Jag fascineras av ...

-"Att han sjunger så jättebra", sufflerar Robin bakom Amandas öra.

-Att han kan gå upp så jäkla högt i ton, han har en sådan bredd i rösten ...

-"Han är så snygg på scen" ...

-Det är någonting som händer när han tar de där höga tonerna – som när han gjorde "Halo".

Vad är Robins bästa egenskap som person?

-Jag kan prata med dig om allt, säger Amanda till Robin. Från seriöööst till skratt, till ...

- ... "Blommor och bin"! Vi pratar om allt och har kommit varandra nära, det känns jättebra, tillägger Robin. Jag önskar bara att hon ska bli riktigt arg och ryta till. När Amanda blir arg kommer det bara ett lite morr, fortsätter han och demonstrerar med ungefär samma ljud som en knorrande kanin.

-Fast jag kan bli fantastiskt arg! Jag blev lite arg förra fredagsfinalen faktiskt, när vi fick reda på att det inte skulle vara livemusik hela tiden. Då kokade jag verkligen!

-Det gjorde du, bekräftar Robin.

Enligt kvällstidningarnas omröstning är Amanda Fondell från Linderöd, 17-åringen med den säregna rösten, de egna låttolkningarna och den självklara scennärvaron tittarnas överlägsna favorit.

Själv har hon inte riktigt landat efter förra veckans fredagsfinal med storbandet i ryggen, ett framträdande som belönades med stående ovationer. I kvällens veckofinal ska hon göra sin auditionslåt "My man" av Miss Li.

-Jag är fortfarande kvar i känslan från förra gången. Jag har aldrig känt så tidigare och jag kan inte riktigt släppa taget. Det numret hade jag väntat på skitlänge, att få en bra låt och bara kötta den! Det var mitt "moment", mitt ögonblick att glänsa, precis som "Halo" var Robins veckan innan. Jag tror bara inte att jag kommer nå upp dit igen så snabbt, konstaterar hon.

-Du krossade förra veckan. Vi andra, vi sjöng bara. Så var det, säger Robin.

Både Amanda Fondell och Robin Stjernberg utstrålar en självklar integritet, en stadig övertygelse i sin musikaliska så väl som privata sfär.

-Den där stadigheten kommer från min familj ju. Vi är så stadiga i oss själva, säger Amanda. Jag vet vad som är rätt och fel för mig.

-Det kommer från de erfarenheter man har fått på vägen, säger Robin.

Men ni är bara 17 och 20 år, vad hände med all tonårsångest och grupptryck som ni borde ha fullt upp att ta er igenom?

-Jag har gått igenom den strömmen, att vara osäker och göra som alla andra, fast det gjorde jag när jag var tolv, säger Robin. Jag tror att om man sysslar mycket med musik, om man går in för något kreativt, så växer man, hittar sig själv och blir sin egen mycket tidigare. Speciellt där vi kommer ifrån! Vi har gått hemma på landet och klippt gräset, druckit saft och skrivit låtar.

Amanda Fondell får hemlängtan i ögonen:

-Jag skulle vilja komma hem för bara en vecka. Och jag skulle vilja gå i skolan för en dag. Alltså, jag är inte bra i skolan, men jag älskar den.

Robin nickar gillande. Det finns något utanför "Idol"-bubblan och coverlåtarna som de lärt sig uppskatta allt mer. Miljön där de kan syssla med sin egen musik.

Amanda Fondell och Robin Stjernberg har gått helt olika vägar fram till nu. Robins framfart på talangtävlingar ledde till pojkbandet What's Up med bland andra Eric Saade. Amanda Fondells enda scenerfarenheter är "bakom en gitarr med en kompis" på privata smågig. Och sommarjobbet som gårdsmusikant förra året. Det förklarar inte riktigt vad som händer när hon går upp på scenen.

- Det handlar väl om psyke. Övertygelsen att du kan göra detta. Om du VILL vara detta, så Är du det.

-Jag älskar sådant här crazy-stuff som hon gör på scenen. Jag älskar det här udda, säger Robin. Om inte jag hade tävlat i "Idol" så hade jag hejat på Amanda, hon är bara så kool!

-När jag känner mig trygg så kan jag bjuda på mig själv. Robin, han bryr sig inte om vad folk tycker, han gör det han tror på.

Varför ska Robin vinna?

-För att jag vet att han kan. I framtiden ser jag att han är i USA och skriver låtar med andra popmusiker. Man ser på hela honom att han är en musikmänniska. Han är också den som kommer att kriga för det fetmycket. Han är så jäkla envis så det är inte sant.

Varför ska Amanda vinna?

-Amanda är en idol. Hon representerar sig själv och visar att hon är stark i sig själv. Hon inte bara sjunger asbra, hon är en förebild. Hon är den av oss som kommer att ta vara på den här chansen, precis som jag själv.

Mörkret sänker sig över huvudstaden. Amanda Fondell gäspar stort, hon har ännu en intervju kvar att beta av. "Idol"-Olle kliver ut ur hissen och Robin Stjernberg funderar på att följa med honom till Erikslustbadet strax nedanför hotellet. Han kommer inte längre än till lobbyentrén. Där har Kristianstadskompisen och slutauditiondeltagaren Jafet Samson slutit upp. Men de kommer ändå ingen vart. De trogna Idolfansen har även denna kväll belägrat ingången till Idolhotellet.