Fem fokus på filmfestival

Kristianstadsbladets filmskribent Ingela Brovik benar ut fem reflektioner efter att ha spenderat en vecka på Sveriges största och årliga filmfestival:

1) Fokus arabisk film

Den mest intressanta programserien i år med mångfald, vitalitet och energi. Som Mohamad Diabs ”Cairo 678”, en konstnärlig film med autenticitet om hur kvinnor sextrakasseras av män i offentlig miljö. I dokumentären ”At night, they dance” i regi av Isabelle Lavigne har kvinnor som utför magdans en frizon från manligt förtryck.

Filmer gjorda av nödvändighet, som kan besvärja i bitter verklighet.

2) Skånsk ”dogmafilm”

Axel Peterséns ”Avalon” och Robert Lillhongas ”Villa Thalassa” visar hur handkamera och omutlig tilltro till bildens makt att visa verkligheten kan skapa en ny slags film.

Skånska dokumentären ”Pojktanten” i regi av Ester Maria Bergsmark som vann Kodak Nordic Award med sin mix av dokumentär och konstfilm om sårbar identitet har liknande dogma-touch.

3) Svenska dokumentärer ...

... som vill förändra världen. Maj Wechelmanns ”Bi reser till Fukushima” kastar en engagerad blick på jordbävningskatastrofens följder i Japan som media glömt bort. Det är en angelägen film om vår tids blinda tilltro till teknik och kapitalism.

Jonas Selberg Augustséns ”Rum 1112” är en viktig film om globalt teknikskifte (från 35 mm-film till digitalt), där svenska filmprofiler som svarar på frågan vad det betyder för filmkonsten, blir cyniska pragmatiker eller poeter. Jan Troell har det mest passionerade svaret om detta paradigmskifte.

4) Manlig självömkan

Ett informellt tema i många av årets festivalfilmer. Som ” Revolt” i regi av Jens Lien (vinnare av Fiprescis pris i den nordiska tävlingen) om en proggfarsa med 1970-talsskägg, på en gång emot patriarkatet, och ändå en anarkistisk patriark. Det är en film med drastisk melankoli, om smärtgränser för klassisk manlighet.

Tröttsamt traditionell är danska ”Superclasico” i regi av Ole Christian Madsen, med Anders W Berthelsen i rollen som den övergivne maken, i komisk konfrontation med fruns nya, ett muskulöst fotbollsproffs. Mer sofistikerat gestaltas manlighet/far och son i ”Kompani Orheim” av Arild Andersen som vann Dragon Award Best Nordic Film.

5) Svensk films framtid

Diskuterades på ett antal filmseminarier, där Kristianstadssonen Göran Du Rees, filmprofessor vid 15-årsjubilerande Filmhögskolan i Göteborg, gav vassaste kritiken mot det nya filmavtalets idé att satsa på stora etablerade producenter och inte unga nyskapande. Ett avtal som ingriper direkt i den fria marknaden.

Den 35:e Göteborg International Film Festival med sina drygt 700 filmer visar trots det att filmkonstens värde består, oavsett dagens läge med teknikskifte till digitala film med högre risk för Hollywoodmonopol.