En ny dimension av körsång

Körsångare och musiker från olika konstellationer och i olika åldrar bryter upp från lunchkaffet när fotografen kommer. Den gångna helgen har intensiva repetitioner ägt rum för att forma det musikdramatiska verket ”Maria hur var det för dig?”. Nu ska det förevigas på bild också.

– Idén fick jag när jag gick en sommarkurs i scenisk kör – hur man kan dramatisera körverk. Det är snyggt och vackert att stå i likadana kläder med en pärm i rätt hand, men går det att kommunicera och förmedla det man vill uttrycka på ett annat sätt? Med en helt ny dimension, beskriver Ulrika Faijermo, körledare i Nosaby.

– I samma veva fick jag ett samtal från en bekant som var orolig för sin tonårsdotter. Där och då såddes ett frö.

Ulrika Faijermo berättar med inlevelse om tematiken för körföreställningen. Hur hon hittade paralleller i berättelsen om jungfru Maria och våra egna livsupplevelser. Den om den unga tonårsmodern. Om den universella relationen mellan barn och förälder genom tiderna. Om att förlora ett barn.

– Dels oron och osäkerheten, men också den stora glädjen och förväntan, benar Faijermo ut.

Till sin hjälp att gestalta upplevelserna har man tagit ett djärvt grepp. Körledaren citerar Bo Kaspers Orkesters ”Ett ögonblick i sänder”. Låtvalen, deras texter och musiken förstärker tematiken.

Vid sidan om de för kyrkorummet mer självklara Faures ”Maria Mater” och Pergolesis ”Staber Mater”, ryms även Queens ”I want to break free”, Bowies ”Life on Mars” och Bobby McFerrins ”Don’t worry be happy”.

För första gången anlitar man också en musikregissör. Anci Hjulström har uppdraget att modellera kören Trekvart, ungdomskören Con Anima, Christopher Durys stråkkvartett, musikerna Patrik Dahlbom, Berndt Sjögren och Jonas Svensson, kring det musikaliska dramats innehåll.

– Jag ville väva samma sångare, musiker, låtar, bildspel, rekvisita och tematik till en totalupplevelse. Precis som vi kan väva ihop våra livsupplevelser med Marias, säger Ulrika Faijermo och fortsätter:

– Hennes berättelse är ju väldigt djup och allmänmänsklig när man ser Maria som den tonåriga flicka hon faktiskt var. En flicka som utsätts för den omvälvande upplevelsen det innebär att bli gravid så ung, fram till modern som senare gråter vid korset.

– Hur hanterade Maria allt det här? Hur orkade hon leva sin sanning och hålla huvudet högt? Hur orkar vi det själva?

Ulrika Faijermo har aldrig tidigare iscensatt ett sådan omfattande arbetsprocess. Hon har studerat låttexter, gjort ett digert och noggrant urval, engagerat körsångarna att formulera egna texter om hur det är att vara barn och att vara förälder. Och hon har studerat konstverk med Maria.

– Leonardo Da Vinci har gjort en målning med Marias mor Anna, nästan helt uppslukad av omgivningen, men med Maria i sin famn som i sin tur har Jesusbarnet i sin. För att orka vara förälder behöver man ha en bra grund som bottnar i något större, funderar Faijermo.

Nu har funderingarna tagit form. Med humor, svärta, värme och förundran. I bild, dramaturgi, musik – och sång.