Teaterstjärna på scen

Under Saddam Husseins styre var de irakiska kurderna ett av världens mest förtryckta folk. Nu, sju år efter diktaturens fall, har levnadsförhållandena i hela Irak förbättrats. Framförallt för kurderna. Men kriget har lämnat ärr i samhället som kommer att ta lång tid att läka.

Dilshad Mustafa skrev monologen "Säkerhetsvakten" 2006. Han ville uppmärksamma att kvinnoförtrycket inte försvann i och med Saddam Husseins gripande.

I pjäsen upptäcker en säkerhetsvakt att hans favoritpolitiker, en före detta frihetskämpe, driver en bordell i huset som han bevakar. Chockad och besviken försöker rollpersonen begripa hur hans hjälte är kapabel till något sådant. Gamla krigsminnen plågar honom. Han har inte sett sin fru sedan kriget då hon såldes till en egyptisk bordell.

– Jag har själv upplevt lidandet i vardagen. Det fanns inte en stund utan förtryck, utan bekymmer, utan problem.

– Och kvinnorna var de som led mest, säger huvudrollsinnehavaren Ahmad Salar med hjälp av en tolk.
Ahmad Salar är en erfaren och folkkär skådespelare från kurdiska Sulaymaniya i nordöstra Irak. Han och regissören Arsalan Darwesh anlände till Stockholm i tisdags för att repetera inför Sverigeturnén som startar på fredag. Arrangör är svenska Riksteatern.

– Sverige var ett av de första länderna som sträckte ut handen till kurderna, säger Ahmad Salar och berättar lyriskt om när en delegation ledd av Suzanne Osten kom till irakiska Kurdistan, höll workshops och visade Ingmar Bergman-filmer för studenter:

– Då kom vi i kontakt med svensk kultur för första gången. Det var fantastiskt! Vi vill fortsätta samarbeta med er på ett kulturellt plan. Det är därför vi är här.
Eftersom "Säkerhetsvakten" spelas på kurdiska kommer svensk text att projiceras på en duk. Alla ska ha möjlighet att förstå budskapet.

– Men egentligen är konsten gränslös. Man behöver inte kunna något visst språk för att förstå den. Teaterspråket är uppenbarligen mycket tydligare än det jag säger nu, säger Ahmad Salar och nickar menande åt tolken.