Hon har med stormsteg blivit en av den svenska folkmusikens största affischnamn. På torsdag når Sofia Karlssons femmannaturné Kristianstads konserthus.
Årets började bra för Sofia Karlsson. Fjärde skivan "Söder om kärleken" vann en grammis för bästa folkmusik/visa.
Vad betyder Grammisen för dig? – Det var en arbetsseger för alla inblandade. Det var min första skiva på eget skivbolag och vi har jobbat hårt. Det här var en fantastiskt bra början på året – vi fick ju gå på fest också.
Du har själv dominerat i låt- och textskriveriet den här gången.– Jag är oerhört stolt över det, att jag först första gången gjorde många av mina egna låtar. Att jag vågade det, säger Sofia Karlsson på sitt ganska lågmälda och eftertänksamma sätt som står i bjärt kontrast till det hon pysslar med i praktiken.
Som en av landets mest eftertraktade folkmusiker behövde hon aldrig starta ett skivbolag, men valde att göra det ändå.
– Jag ville äga mina egna inspelningar och trots det hårda jobbet så har det varit riktigt roligt – det är ju som en sport!
Sofia Karlsson har varit ett etablerad namn på den svenska musikscenen sedan genombrottet med Dan Andersson-tolkningarna på "Svarta ballader" 2005. Frågan är vad som händer när musiken blir ett levebröd, och till och med ett företag?
– Grunden i musiken är densamma. Jag älskar den akustiska musiken som har influenser av folk, visa och rootsmusik. Och då gör jag just den musiken, även om inte alla kan gilla den.
– Men den stora skillnaden för mig är att jag har roligt just för att jag får åka ut och spela för andra människor. I dag lägger jag mer vikt på att min musik ska kunna förstås, kunna uppfattas och njutas av publiken. Jag vill ge bort små presenter – musiken har blivit mer publiktillvänd. Jag tror det var Frida Kahlo som sa: "What comes from the heart, goes to the heart."
Förutom att ta emot en grammis i år har Sofia Karlsson även hunnit släppa samlingsskivan "Det allra bästa 1999–2009". Tio år på den svenska folkmusikscenen ger ett tydligt avtryck över artistens utveckling.
– När jag satte ihop samlingen så upptäckte jag att jag hade ändrats som sångerska. Jag visste ju om att det var så, men det blev väldigt tydligt.
Var det positivt eller negativt?– Mest positivt. Men jag har också tappat saker, sådant som jag inte kan hjälpa. Sången ändras ju med livet. Man gör gladare sånger och sorgligare sånger i olika perioder av ens liv.
– Men jag har vunnit saker också. Blivit mer och mer mig själv i rösten. Sången är på något sätt en resa som aldrig slutar.