Bättre än någonsin

På plats i Malmö arena inleder Sveriges största rockband starkt och kraftfullt med låten "Taxmannen" från nya skivan "Röd". Ljuset exploderar mot publiken, basen slår i bröstkorgen.

Kent levererar och varierar med låtar från alla sina skivor, utom de två första. Variationsrikedomen manifesteras bäst när 1997 års "Saker man ser", med Jocke Berg på lugn akustisk gitarr, bryter av mot de mer elektrifierade låtarna. "Vals för satan (din vän pessimisten)" blir i sin tur en nytändning med sitt efterföljande sköna elektroniska kaos. "Ingenting" tar det ett steg vidare när technokänslan transaktigt ledsagar lyssnaren in i dennes egen värld.


I Malmö är Kent bättre än någonsin. För varje konsert så blir Martin Sköld, Joakim Berg, Sami Sirviö och Markus Mustonen bara starkare som band, tajtare och mer spelglada.

Men det är inte bara musikaliskt Kent är bättre. De bjuder på en imponerande scenshow, med ljusslingor, suggestiva bildspel och filmer i bakgrunden. Ett dunkande människohjärta, ett barn med trumpinnar, ett ultraljud harmonierar och lyfter fram låtarna visuellt.


Vid turnéstoppet i Malmö är Jocke Berg ovanligt men väldigt pratglad. Han delar med sig av sina tankar bakom de flesta låtar. Extranumret "På drift?" handlar om att vara en vardagshjälte, något sångaren påpekar att han inte är, även om han gärna hade velat vara det. Allsången som Berg försöker få fram under låten går ändå aldrig hela vägen hem, 30-pluspubliken verkar inte vara intresserade, något som är symtomatiskt konserten igenom.

Fast Kent lyckas til slut bryta igenom. På klassiska hitten "Kevlarsjäl", rakt igenom underbar, sjunger publiken högt och tydligt.

Avslutningsvis kör bandet i vanlig ordning "Mannen i den vita hatten (16 år senare)". Känsloladdat och mäktigt. När låten går mot sitt slut lägger Jocke Berg till sina två extraverser, i samma stund flyger tusentals röda papperssvalor med låttexter ut över arenan. Oerhört vackert och ett perfekt avslut. Jag kan knappt bärga mig tills jag får uppleva det igen.