En britt invaderar konserthuset

Union Jack kommer att drapera konserthuset på lördag. Det musikaliska innehållet kommer att förvandla salongen till Albert Hall. Och när "Rule Britannia" tonar ut blir det med hela kavalleriet, hela verket inklusive "Fantasia on British Sea Songs".

– Jag älskar The Proms. Jag har varit på promskonserterna under hela mitt liv. Varje sommar tog mina farföräldrar med mig på proms-picknick i Hyde Park, säger engelsmannen och sedan tre år tillbaka Kristianstadsbon Christopher Dury.

Violinisten och Christianstadsymfonikernas konsertmästare har till och med spelat under The Proms i Albert Hall. Konsertfestivalen för klassisk musik, vars avslutning bevittnas av miljontals tv-tittare världen över, beskriver han som "världens största". Som den pedagog han är går det inte att inte gilla The Proms:

– Det startade 1895 för att göra klassisk musik tillgänglig till alla – oavsett klass, rikedom eller utbildning. Eller nationalitet! För mig är The Proms inte så mycket en brittisk konsert längre. Titta på alla nationaliteter som går på konserterna och viftar med sina flaggor! Christopher Dury upptäckte fiolen när han var sju år och en stråkgrupp besökte den engelska motsvarigheten till kommunala musikskolan.

– De spelade på alla stråkinstrumenten – från den stora kontrabasen ner till den minsta. Jag tyckte att det var så häftigt. Just det ordet – häftigt. De väldigt fysiska rörelserna och klangerna. De blev mina förebilder.

Trots att mamma Dury från början sa att "det här kommer aldrig att hålla" ("Som barn ville jag prova på allting, så ingenting blev ordentligt!") spelade unge Dury efter ett par år i sex olika ungdomsorkestrar. Efter fortsatta studier på Trinity College i London väntade vidareutbildning i Amsterdam, Holland.

– Där stannade jag i fyra och ett halvt år, spelade i symfoniorkestrar, i operaorkestern, frilansade i olika ensembler och jobbade som pedagog.

I Holland träffade han även sin sambo från Blekinge och började sjunga i Svenska kyrkans kör i Rotterdam.

– Jag visste ingenting om Sverige från början, utom ungefär var det låg. Men jag blev jätteförtjust i det svenska språket. Det är väldigt vackert och rikt på nyanser.

När det var dags att röra på sig fick den som först landade bästa jobbet bestämma nytt hemland.

– Det stod mellan England och Sverige. När vi bodde i Holland var vi alltid ifrån våra släktingar och vänner därhemma. Nu har vi åtminstone de i Sverige nära. I Kristianstad, ja hela östra Skåne, har Christopher Dury

på tre år etablerat sig som musikpedagog och frilansande musiker i orkestrar, kammarmusikensembler och som solomusiker. Han saknar inte storstadspulsens många scener och stora orkestrar.

– Det finns otroligt duktiga musiker att spela med i trakten. Det är, som inom de flesta kulturyttringar, en fråga mycket om att skapa förutsättningarna själva. Jämfört med att spela på en stor scen där jag bara är en i orkestern, en del av motorn, så får jag bestämma mycket mer helt själv!

På den egna repertoaren står allt från barockmusik till nutida verk.

– Väldigt olika genrer. Jag gillar att blanda. På min senaste solokonsert spelade jag Bach och Arvo Pärt, 1700-tal med 1978. Det blir så otroligt spännande med sådana kontraster, det är som om alla små detaljer plötsligt står ut!

På frågan om favoritkompositör finns det också en som står ut: Beethoven.

– Det kan tyckas som ett tråkigt val, han är berömd och någon som alla känner till! Men det finns ju en anledning till det, till varför hans musik fortfarande används inte bara i konserter utan även i film och reklam. Apropå film står även temat till "Sagan om ringen" på Promstillställningen på lördag. Konserten är uppdelad i en friare del samt promsdelen. Förutom Nosabykören Trekvart framträder elvaårige sopranen Marco Persson på solosång, och så konsertmästarens "installationsverk": "Danse Macabre" av Saint-Saëns.

– "Dödens dans" där jag kör solostämman. Det är den traditionella historien om hur Döden samlar alla skelett för att dansa, hur xylofonen kommer in och föreställer alla skallrande benknotor, hur dansen blir allt mer intensiv – tills solen går upp.

Konsertmästaren har koll på alla stråkar i en symfoniorkester. Han är dirigentens högra hand som påverkar repertoaren och bestämmer hur korta och långa toner stråksektionen ska spela.

Vad tycker han om sin nya symfoniorkester då?

– Här finns en trevlig blandning av duktiga musikskoleelever, skickliga amatörer och yrkesmusiker som spelar tillsammans. Det finns inte många symfoniorkestrar häromkring så vi har folk från hela Skåne i orkestern. Man får både den glödheta ungdomen som spelar i symfoniorkester för första gången och musiker med erfarenheter från tusentals konserter. En orkester som dessutom gör olika grejer med andra aktörer; musikskolor, körer, solister, och med en dirigent som gillar att blanda gammalt med nytt. Oerhört inspirerande.

Lisa Appelqvist

044-18 55 58

lisa.appelqvist@kristianstadsbladet.se

Namn: Christopher Dury

Ålder: 29.

Bor: Kristianstad.

Från: Biddenden ("En liten by söder om London med bara 500 invånare"), England.

Yrke: Violinist och musikpedagog på musikskolan i Ystad.

Aktuell: För sin installationskonsert som konsertmästare i Christianstad Symfoniker med "Last Night at the Proms" lördag 26 maj klockan 18.00. Solist: Christopher Dury (violin), Marco Persson (sopran). Kören Trekvart. Även årets utdelning av Lions- och Loa Falkman-stipendier.