Sponsrat innehåll

Film och klimatet: "Politiken måste vakna"

Den här texten är en annons. Den är inte skriven av tidningens journalister. Artikeln publicerades
När Hjalmar Söderbergs roman ”Den allvarsamma leken” blev film i regi av Pernilla August fick Budapests gator föreställa Stockholm i början av förra seklet. Skärgårdsscenerna spelades dock in i trakten kring Åmål.
Foto: Linn Malmén/TT
När Hjalmar Söderbergs roman ”Den allvarsamma leken” blev film i regi av Pernilla August fick Budapests gator föreställa Stockholm i början av förra seklet. Skärgårdsscenerna spelades dock in i trakten kring Åmål.

Kritiken växer mot att svensk film ligger efter andra länder i arbetet med klimatpåverkan. Nu ökar kraven på nya åtgärder. ”Det är ju politiska styrmedel som ska till. Politiken måste vakna”, säger Film i Västs miljöstrateg Ronny Fritsche.

Han är inte ensam i sin kritik. I april skrev 250 filmarbetare, bland dem skådespelare som Gustaf Skarsgård och Lene Endre, en artikel på DN Debatt som krävde att svensk film skulle bli mer klimatsmart.

I Hollywood har stora filmbolag som Disney, Paramount och Warner börjat arbeta med den amerikanska producentföreningen i projekt för mer klimatsmart filmproduktion. Även brittiska BBC har satsat på utbildning i miljötänk. Film i Väst har infört en miljöpolicy, men det är inget som påverkar huruvida ett projekt får finansiering eller inte.

Enligt Ronny Fritsche har den konstnärliga friheten länge varit överordnad eventuell klimatångest.

– Det råder något slags kultur i filmbranschen att man överhuvudtaget inte bryr sig om att försöka reducera miljöpåverkan till följd av konsumtion, flyg, kött och allt annat miljösmutsigt som vi gör.

En annan aspekt är att filmer delvis spelas in utomlands för att filmbolagen ska få EU-medel, om filmen är en samproduktion mellan olika länder.

– Det där är ett exempel på hur finansieringssystemet i dag leder oss in på miljösmutsiga metoder. En scen kanske skrivs in på en särskilt plats för att man hittat en samproducent och fått lite finansiering från det landet. Manus kan friseras på det sättet så att man får ihop pengarna.

 

I dag är det dock billigare för svenska regissörer och skådespelare att hoppa på ett plan till Litauen eller något annat land i Östeuropa som ger så kallade produktionsrabatter för hela inspelningen, än att stanna hemma där produktionskostnaderna blir högre.

– Film är per definition inte en koldioxidbov av större dignitet, säger Eva Hamilton som är ordförande för branschorganisationen Film och Tv-producenterna.

Hon menar att filmbranschens största miljöproblem är just flygresor. 2020 ska dock 1,5 miljarder kronor användas på svensk film som produceras utanför Sveriges gränser. En kostnad som enligt Hamilton motsvarar i princip alla större filmer i Sverige.

Det låter som att utvecklingen går åt fel håll?

– Ja, i och med att svensk film produceras utomlands. Du kan lägga filminspelningen i Ungern och sen klippningen i Nederländerna och lägga på alla eftereffekter i ett tredje land. Det är just för att du åtnjuter de här produktionsrabatterna överallt utom i Sverige och Danmark just nu.

Produktionsrabatter skulle hämtas från en fond där producenter får 25% av kostnaderna finansierade om inspelningen görs i Sverige. Enligt Hamilton skulle kostnaderna kompenseras eftersom exempelvis löneskatterna och momsen då hamnar i det svenska finansdepartementets ficka.

 

Kulturminister Amanda Lind ställde sig positiv till svenska produktionsrabatter i sitt invigningstal på Göteborgs filmfestival i januari 2019. För tillfället pågår budgetförhandlingar i frågan där regeringen ska se över branschens krav. Lind och hennes ställföreträdare, statssekreterare Helene Öberg, låter via sin pressekreterare hälsa att besked i frågan väntas i september när den nya budgeten presenteras. Svenska filminstitutets vd Anna Serner har inte tid att kommentera på grund av semester.

Enligt Ronny Fritsche är frågan större än produktionsrabatter. Han menar att svensk film skulle kunna bli världsledande på hållbarhet.

– Vi har en infrastruktur i samhället som redan i dag gör det möjligt att producera mycket miljövänligare än de flesta andra länder. Men den chansen har vi inte tagit. Jag tycker att svensk filmbransch ska våga sticka ut hakan. Inte bara genom att vara feministisk och se till mångfald utan också genom att se till att plocka in den andra dimensionen som handlar om miljö.

”Vi tappar möjligheten att visa en utländsk publik som ser en svensk film hur vackert det ser det ut i Sverige. Film är ett fantastiskt medel att varumärka ett land, men numera bygger man ju upp Stockholm i Tallin, eller i Helsingfors” säger Eva Hamilton, ordförande för Film och Tv-producenterna.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
”Vi tappar möjligheten att visa en utländsk publik som ser en svensk film hur vackert det ser det ut i Sverige. Film är ett fantastiskt medel att varumärka ett land, men numera bygger man ju upp Stockholm i Tallin, eller i Helsingfors” säger Eva Hamilton, ordförande för Film och Tv-producenterna.
När Klas Östergrens roman ”Gentlemen” blev film i regi av Mikael Marcimain byggde man Stockholmskulisser i Litauen på andra sidan Östersjön.
Foto: Claudio Bresciani / TT
När Klas Östergrens roman ”Gentlemen” blev film i regi av Mikael Marcimain byggde man Stockholmskulisser i Litauen på andra sidan Östersjön.

Fakta

Svenska filmer inspelade utomlands (urval)

"Lassemaja – det första mysteriet", 2018, utspelas i Sverige men inspelningen ägde rum på Irland.

"Eld och lågor", 2018, utspelas i Sverige men nästan hela filmen är inspelad i Ungern.

"Gentlemen", 2014, utspelas i Sverige men inspelningen ägde till stor del rum i Litauen.

"Yarden", 2016, utspelas i Malmö men flera scener spelades in i Tyskland.

"Den allvarsamma leken", 2016, utspelas i Stockholm men är till stor del inspelad i Ungern.

Visa mer...

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.