Egna tonsättningar på årets konsert

Det med en egen version av Evert Taubes "Monsumsoppa" som börjar i Homeros "Odysséen" för bortåt tretusen år sedan, och mynnar ut i ett recept på fisksoppa.

Lite mer Taube och Birger Sjöberg blev det. Samuelson har prisats för sina tolkningar av bådadera.

En stor del av konserten upptogs av Mikael Samuelsons egna tonsättningar, särskilt sångerna till texter av Svante Söder (1887-1976). Han skrev märkliga dikter fyllda av stor levnadsvisdom, inte sällan med värme och humor, som "Frälsarjäntan" om den unga vackra kvinnan som säljer "Evangeli Härold" och försöker omvända ett par gubbar i en stuga ute i skogen. Mikael Samuelson har klätt dessa texter ur det svenska folkdjupet i en kongenial musikalisk dräkt och framför dem som bara han kan. Vi fick flera prov på det.

Mikael Samuelson sjöng även egna tonsättningar av de walesiska poeterna R S Thomas och Dylan Thomas och presenterade självbiografiska "Albumblad" ur ett projekt som han har under arbete.

Dessutom plockade han favoriter från olika håll, "Han hade inte hunnit älska" av ryssen Vladimir Vysotskij, franska chanons till texter av Lars Forssell och sånger av tysken Kurt Tucholsky som beskrev sig själv som "en fetlagd man som vid skrivmaskinen försöker förhindra en katastrof".

Till allt annat bjöd Mikael Samuelson på två skånska Östen Warnerbring-nummer: "Det var en lördagsafton" och "Kivikspolka", om Fritiof Nilsson Piratens värld, som Samuelson har ett levande förhållande till. Härmed förkunnas att han är en självskriven mottagare av Piratenpriset!

Mikael Samuelson är en stor estradör. Det är märkligt vad han kan åstadkomma med sin i grunden ljusa barytonstämma (tänk på hans Papageno eller Barberaren i Sevilla!). Vi fick inte en ton opera, inte en ton musikal, men en föreställning av en helaftonoperas längd.

Jag utnämner den till Årets konsert i Kristianstad!