Brokig skara där allt kan hända

De flesta siare är övertygade om att antingen Danny eller Eric Saade tar hem det. SVT gör sitt till för att den spådomen ska slå in – första och sista placeringen i startfältet är knappast framspottat från en slumpgenerator.

Saade tog hem näst flest publikröster med sin "Manboy" i fjol, det lutar åt en klar seger för revanschsugne Helsingborgaren och hans självuppfyllande profetia "Popular" .

Men vi ska kanske inte underskatta EMD-fansen runt om i landet? De lägger sina slantar på Danny i den här flickdrömskampen.

Popgossarna är det modernaste vi har i ett startfält som annars hämtar kopiöst med näring från 50-talets rockabillyera, rockabillyeran igen, och 60-talets Beatles-nostalgi.

Och om vi räknar bort the battle of the boyz för ett ögonblick, har vi även ett gäng katter bland hermelinerna kvar i finalen till detta märkliga Melodifestivalsår.

Årets första skräll – Swingflys hiphopraket "Me and my drum" rätt in i Globen. Liksom årets sista skrällar, hårdrockande Nicke Borg i Malmö och diskbänksrealisten Sara Varga från Andra chansen.

Sa jag brokiga skara "schlagerartister"? My bad. Endast två representanter är med i årets final, men det är också de starkaste namnen inom genren och båda är vår flitigaste schlagerexport – kvinnor: Den nytillträdda schlagerdrottningen från Edenryd Sanna Nielsen, och hennes sekundant schlagerprinsessan Linda Bengtzing. Vad kan egentligen sätta stopp för Nielsens bländande utstrålning?

Så förutom Battle of the boyz står vi inför Battle of the 50's & 60's och Battle of the skräll & the schlager.

Och med årets spjuveraktiga Melodifestivalspublik står vi också inför faktumet att precis allt – allt – kan hända.

Klart är endast att vi ännu en gång inte har lyckats vaska fram något bidrag som har tillstymmelse till chans i Eurovision. Och det är inte Christer Björkmans fel.

Fast vad har vi lärt oss de senaste två schlageråren? Att Malmökandidaterna är vinnare. Borg eller Bengtzing alltså?

Men glöm för all del inte bort årets slamkrypare – Bolibompa-Beatlesvurmaren The Moniker och hans "Oh my God!". Den har allt mer seglar upp som Svensson-tittarnas stora hemmafavorit.

Fast det så klart, så har vi det här med internationella juryn ...

De får ett tufft jobb nu, trots att reglerna ändras i sista minuten så att juryn får tillbaka sin makt. Kanske behövligt när de måste sätta tänderna i ultrasvensk pop? Den som inte har gått hem i Eurovision sedan Perrelli 1999.

Låt kampen börja.