Med den blonderade luggikonen, Kristianstadsfödda sångerskan Maja Ivarsson i spetsen, gör nu bandet ett allvarligt försök att kliva upp ur den klichéfyllda fåra man länge gottat runt i.

En tilltalande syntetisk känsla sprider sig direkt i "It's so easy" och "Dance with the devil". Liksom för att säkra slänger de sen in en typisk Sounds-bagatell, la-la-la-rockiga "The no no song". Bättre direkt i "Better off dead" där bandet visar en pondus som känns ny. Inte för musikhistorien men väl för The Sounds.

En del passager är fortfarande väl lättköpta. Som vore de funna på Style-återvinningen. Samtidigt lyckas Sounds väcka intresse, i regel genom att våga vara mer monotona. "Yeah yeah yeah" är ett bra exempel – den kommer aldrig, men för sitt inre hör man en tung, svart rap över det kompet.

Allra bäst blir det i enkla gitarrballaden "Wish you were her"e där bandet visar prov på fin känsla.