Jazzskumpiga ”Cats got style” där de som dissar kvinnliga rappare får svar på tal, till ”She ain’t going” och ”Gettin’ laid” som bitvis drar åt rapcore. På den senare vet Umeåartisten vad hon vill ha: ”eat my pussy and shut the fuck up” och konstaterar lugnt att hon har det alla rappare vill ha, ”tits and pussy”.

Plattan består bara av åtta låtar. För lite. Dels för att jag vill ha mer Cleo och dels för att det är för få låtar för att riktigt kunna göra en helhetsbedömning av vad hon har att erbjuda.

Hade hon lagt på ytterligare fyra, fem låtar av samma kaliber så är vi nog uppe på en fyra.

Cleo har en självklar pondus och attityden ”här kommer jag”. Det är liksom aldrig någon tvekan.