Det märks tydligt att rötterna finns i den lite tyngre popen, "Because of you" andas Billy Idol, Queenaktiga taktbryt finns både här och där, och titelspåret "Absolutely nowhere" andas The Ark.

Falsettsången från debutplattan är visserligen nästan helt och hållet borta, men killarna gör inget som man kan klaga på. Åtminstone inget konkret.

Men jag tyckte att de var rätt opersonliga på debutplattan och även om de kommit en liten bit på rätt väg här, är de fortfarande extremt anonyma, de sjunger liksom fortfarande i kören. Problemet är att även om jag förstrött sitter och stampar takten ett tag, minns jag inte en enda låt efter att cd:n spottats ut. Trots att "Day in day out" har spelats en hel del på radion. Betyget blir alltså okej, med viss tvekan.