Bent Sæters bas är nere och gräver i de djupaste skikt. När Motorpsycho släpper lös krafterna i "Starhammer" blir man både överkörd och omfamnad.
Norrmännen fortsätter sin resa genom rockens många vrår. Tunga riff, psykedelia, progg, jazz, 60- och 70-talspop samsas i bästa sämja på influenskontot. Norrmännen låter musiken ta den tid den behöver. Ett långtsträckt soloparti har samma självklara värde som en mer påtaglig temamelodi.
Öppningsspåret är 13 minuter högklassig Motorpsychorock. När bandet direkt kastar sig vidare i "X-3" lyckas man inom sekunder hoppa från sinnesutvidgande instrumental tungrock till sångorienterad glamgospel med popambitioner – för att efter halva låten göra en ny sväng och avsluta i ett dåsigt solrus på verandan.
Tredje albumet på två år. Fjortonde totalt sedan 1991. Trots den höga produktiviteten tummas det aldrig på kvaliteten. Bara att ge sig hän. Igen.