80-talets kännande mollpop och -rock med dragning åt det mer melodiska utgör huvudnäring för Stockholmskvartetten Mary Onettes.
Ett band som fick många pressrosor för den själbetitlade debuten för två år sedan.
Philip Ekström har en bra röst med en i sammanhanget korrekt, lite märkvärdig ton. Lägg till ett rumseko i klass med Stockholm C och bandets sound svämmar stilenligt över av storslagenhet. I "Century" drar Ekström sin bästa Band of Horses-imitation samtidigt som ljudbilden ligger nära Glasvegas. Nutid som egentligen låter dåtid. För utan namn som The Cult, Waterboys, The Cure eller för den delen Brända Barn (gitarren och syntarna i "Symmetry" skvallrar sant) hade The Mary Onettes fått haka fast sina influenslinor i tomma intet.