Slagverksorkester i världsklass

Nöje Artikeln publicerades

Konsert

Kroumata med Tora Thorslund. Konserthuset Kristianstad 2 mars.



Kroumata är kammar-ensemblen, sex personer, som far runt i världen (till ett 40-tal länder hittills) med hundratals instrument som väger flera ton. Leif Karlsson, Roger Bergström, Anders Holdar, Johan Silvmark och Anders Loguin har varit med sedan starten 1978. John Eriksson slöt upp 1999. Ulrik Nilsson vikarierar för Loguin. Han är dock inte helt ny. Jag såg honom häromåret i Lund när Kroumata spelade, och dansade!, tillsammans med NorrDans från Härnösand.



Det första de som trotsat snöovädret och tagit sig till Kristianstads konserthus fick höra var inledningen till Beethovens 5:a med full symfoniorkester. Snart tog dock slagverkarna över i John Cages "Credo in US", en "satirisk svit" för pianist, två slagverkare och ytterligare en person som "spelar" grammofon eller radio.

De som framför stycket kan själva välja vilka tonsättare de vill väva in. I Kroumatas version blev det lite Dvorak och Gershwin och några droppar kvinnlig operasång. "Credo in US" är ett synnerligen fräscht verk som skulle kunna vara skrivet i dag men tillkom redan 1942. Cage var en stor föregångare när det gäller slagverk.



Kroumatas inbjudne instrumentalist den här gången var trumpetaren Tora Thorslund i Anders Eliassons "Kimmo" från 1996, en poetisk och allvarlig komposition, tillägnad minnet av en student till tonsättaren. Särskilt den eftertänksamma mellansatsen "Tranquillo, lugubre" var gripande. Thorslunds och Kroumatas samspel var på allra högsta nivå.

Efter paus följde två verk som jag vill kalla kammarmusikaliska. Först "Okno" av Iannis Xenakis, 1999 års Polarpristagare, framfört på cajun, den peruanska trälådan. Karlsson, Bergström och Silvmark satt som runt en lägereld på sina lådor samtidigt som de spelade på dem och ur deras enda klang fick fram alla tänkbara variationer. Ett strikt, matematiskt, arkitektoniskt och suggestivt verk.



Så var det dags för denna sydsvenska turnés uruppförande (med början i Halmstad i tisdags):

"Endings" av Erik Peters, där alla sex i Kroumata stod utrustade med var sin stora arsenal slagverk – och åstadkom de sprödaste klanger. Kroumata är fenomenala på att spela pianissimo. Ett vitalt stycke, "She Came She Went", av den mångsidige trummisen Morgan Ågren, som sam-arbetat med Frank Zappa, utgjorde kvällens final. I det demonstrerade Ulrik Nilsson ett nytt och förbluffande elektroniskt instrument. Han vred bara på händerna och ur dem kom det musik!

Två extranummer följde: "Joval Jasper" och "Chromatic Foxtrot" av George Hamilton Green, som finns med på Kroumatas nya cd "Encores", vilken alltså bara innehåller extranummer. "Den kan man till och med diska till", sa Anders Holdar som presenterade kvällens program. Jag provade när jag kom hem. Det gick alldeles utmärkt.











Kjell A Johansson

noje@kristianstadsbladet.se