"Sverige har blivit mer inhumant"

"Till drömmarnas land" är berättelsen om 17-åriga Sabina från Rumänien, som tillsammans med sina romska bröder har rest till Holmsund i Västerbotten. Bröderna arbetar i ett garage, Sabina letar jobb. Det har just blivit sommarlov, och rumänska Sabina och svenska Elin blir, trots stora språkbarriärer, vänner.

I filmen ryms mycket humor – men här finns också personalen som kör ut Sabina från mataffären, rektorn som pratar om nyinflyttade som gärna får ta del av gemenskapen, "om de väljer att göra det", och de ständiga blickarna.

– Bakgrunden till filmen är att jag har varit väldigt frustrerad över hur Sverige ser ut. Det har blivit mer inhumant, vi har blivit rädda, förändringsfientliga. Vi har försökt hitta ett sätt att rädda oss själva genom att söka efter en gemensam fiende. En fiende som ganska ofta är invandrare, säger Victor Lindgren.

Andreea Petre, som spelar Sabina, upptäckte han i dokumentären "Toto and his sisters". I filmen porträtteras hennes liv i Bukarest, där hon bodde i vad hon själv har beskrivit som ett ghetto, tillsammans med sin lillebror och en äldre syster med svåra drogproblem. Victor Lindgren fick envisas för att få med henne i "Till drömmarnas land", berättar han.

– Men hon var viktig. Hon tog med så mycket av sig själv in i rollen, precis som Elin Marklund. Jag har skrivit karaktärerna, med det är de två som har format dem, säger han.

Andreea Petre själv hade ingen tanke på att "Toto and his sisters" skulle öppna dörrar till skådespelarvärlden för henne.

– Jag får se vad som händer nu. Jag kommer nog inte att söka nya roller aktivt, men om fler möjligheter dyker upp vill jag inte tacka nej, säger hon, med en förhoppning om att "Till drömmarnas land" ska utmana publiken.

– Det är lätt att döma dem som man inte känner, jag har själv gjort det. Men jag hoppas att filmen kan bidra till att människor slutar med det.

Skådespelaren Elin Marklund, som alltså spelar Elin, säger att inspelningen gjorde henne mer medveten om rasism och fördomar. Även utanför inspelningen, då hon och Andreea Petre umgicks mellan tagningar, blev hon varse sådana strukturer.

– En dag kom en man fram och sa ungefär att "sådana som hon är konstiga, hon ska inte vara här", om Andreea. Det kändes typ som att filmkameran var på, säger Elin Marklund.

Victor Lindgren hoppas att filmen ska få människor att fundera över sig själva och sin omgivning.

– Jag vill att man frågar sig vad man har för del i hur människor inkluderas eller exkluderas.