Tio år med pangpangbröderna

Nöje
Foto:
Foto:
Foto:

Tio års tid. 200 filmade timmar. Två tvillingbröders resa genom uppväxt och personlig utveckling sammanfattat i långfilmsformat. Vittskövlefilmarens största arbete, kanske någonsin, närmar sig sitt slut.

Artikeln publicerades 7 maj 2011.

KRISTIANSTAD. – Jag får mitt första barn om fyra veckor. Det är ju ett projekt som varar ännu längre, säger Axel Danielsson och skrattar på väg i bilen från hemstaden Göteborg mot uppväxtens Kristianstad och smygpremiären av ”Pangpangbröder”.

Resan som började med två systersöner på nio år och en enkel DV-kamera 1999, avslutas nu, efter två års klippning av det omfattande bildmaterialet, med internationella filmfestivaler, en samproduktion med SVT för att visa långfilmen och en plats på höstens biorepertoar.

Tio år är en lång resa. Känner du lättnad eller separationsångest nu?

– Det här är ju det största arbetet i hela ens vuxna liv. Jag vet inte om jag orkar med ett sådant här arbete till. Jag längtar verkligen efter lite kortare processer. Det känns otroligt skönt att det är över. Det känns också väldigt märkligt att inte jobba med bilderna av de här pojkarna, som jag har gjort varje dag i tio års tid nu.

Redan från början visste den då 22-årige Danielsson att han skulle följa sina systersöner i tio års tid. Men med tiden blev inte berättelsen om tvillingbröderna Gustav och Oskars uppväxt – åren mellan 9 och 19 år – det primära, utan beskrivningen av uppväxten som fenomen, och att skildra tid som går.

Scenerna i sig skulle ha ett eget värde – genom närvaro, en stämning, en vacker bild – som gjorde att de kunde vara fristående från filmen som helhet.

Tvillingbröderna, med sina olika förutsättningar och personligheter, blev istället modeller för beskrivningen, snarare än huvudroller i sin egen berättelse.

Berättelsen får sedan biobetraktaren själv skapa.

– Det fina var att de fattade ganska omgående att det här inte skulle bli berättelsen om deras liv, att jag inte nödvändigtvis var ute efter att skildra just dem. Och det gjorde nog också att de accepterade att bli filmade.

För att fånga den där beskrivningen krävdes stor närvaro. Axel Danielsson har varit en ovanligt närvarande morbror genom åren, ibland i tre månader i stöten.

– Som filmare är det ju alltid fråga om ett utnyttjande. Men jag tror att vi har kompenserat det med att pojkarna, speciellt under de här känsliga åren när man verkligen behöver det, alltid har haft en vuxen i sin närhet – som har kunnat lyssna och finnas till hands. Jag vet inte hur många timmar som vi bara har umgåtts och snackat helt utan kameran. Jag älskar verkligen mina systersöner, vi hade aldrig fått den här relationen utan filmen.

Axel, Gustav och Oskar ingick också tidigt en överenskommelse. När pojkarna fyllde 18 och blev myndiga skulle de få rätten att välja bort scener eller sin medverkan helt. Ett nervpirrande ögonblick.

– Det är klart att jag var livrädd när de fick se materialet för första gången. Men att jag var ute efter att skildra något allmänmänskligt, något universiellt som väl alla människor går igenom, det tror jag var nyckeln till att de inte har sagt nej till en enda scen.

Lika mycket som ”Pangpangbröder” är en skildring av två bröders uppväxt, så är det också en skildring av en filmskapares tillkomst.

– Absolut skildrar det min egen utveckling. Filmens öppningsscen, när jag och bröderna står och tittar på olika kameror och resonerar ”Kan den här vara bra att filma med?”, den är väldigt roddig. Då visste jag knappt vad jag gjorde.

Under de tio filmåren provade Axel Danielsson olika sorters tekniker för att så småningom landa i en övertygelse att bilderna, scenerna i sig, var viktigare och roligare än att filma och visa en konstruerad berättelse.

– Jag visade filmen för ett gäng 16-åringar på Buff i Malmö och det var en liten kille som kom fram och sa: ”Det här är precis som att sitta och titta på Youtube! Man måste titta hela tiden för man vet inte vad som ska hända!”. Det gjorde mig så otroligt glad.

Reaktionerna på världspremiären vid Rotterdams Internationella filmfestival var lika hänförande.

Och då var också tvillingbröderna med på plats vid visningen.

– De fick skriva autografer! Till och med till folk som inte hade sett filmen utan bara hört talas om den.

”Pangpangbröder” får Sverigepremiär på Båstads Lilla Filmfestival i augusti. Den går upp på biorepertoaren i september och har planerad visning på SVT under 2012.

Men i dag har den alltså smygpremiär för familj och vänner, och Kristianstads Filmstudios medlemmar på Länsförsäkringars biograf klockan 13.30.

”Pangpangbröder”, Vittskövlesonen Axel Danielssons tioåriga filmprojekt med systersöner na Gustav och Oskar i fokus, är nu klart. Foto: Dan Sköld