Tyckt & tänkt i halvtid

Tyvärr har kvällspressen och dess internationella gelikar gjort allt för att kvadda alla anständighetsbegrepp. Expressens artikel i söndags, "Höggs i hjärtat", är ett under av sensationsidioti. Inte ett rätt någonstans och sen en halv text med paralleller till "Pulp Fiction" … Herregud! Lite värdighet om man får be.

Intressant att konstateraatt läskunnigheten hos vissa ortodoxa U2-fans är så begränsad. Säkert har de flesta redan glömt att irländarna faktiskt släppte nytt i våras. I min recension av "No line on the horizon" (Island) var jag inte heller särskilt imponerad.

Den med förmåga att lägga samman bokstäver till hela ord förstod samtidigt att skribenten hyste varma känslor för bandet i grunden. Något som uppenbarligen helt undgick vissa "upprörda" nätchattare. "Jävla idiot!" och "sämsta recensenten i världen" tillhör de mildare av tillmälen. Men kom igen om tio år när vi summerar bandets hela produktion. Inte en chans att "No line …" syns till på den tioitopplistan.

Insåg så sent somden gångna helgen under Ivö Giant Gig In The Garden, i denna tid av jättefestivaler med stora band, femsiffrig publik och vetenskapligt utformade spelscheman, hur lätt det är att den levande musiken och dess forum liksom åderlåts på sitt egentliga värde.

Att sitta på en gräsmatta på Ivö utan att ha en aning om vad som väntar gör dig som publik mer alert. Att gå och se favoritbandet för 17:e gången är bara bekräftande. Kanske är det därför som så många festivalbesökare numera knappt orkar masa sig från campingen ... bara en tanke.