Annons

Återupprätta bildningsidealet på biblioteken!

Biblioteken anpassas allt oftare till individers enskilda preferenser. Men biblioteken borde fokusera mer på bildning och kunskap.
Publicerad 10 juli 2019
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Alla ska få vara på biblioteken, även de som stökar och vandaliserar.
Alla ska få vara på biblioteken, även de som stökar och vandaliserar.Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Rektor Hamid Zafar, mest känd för att han styrde upp den problemfyllda Sjumilaskolan, talade i måndags i Sommar i P1. Zafar kom som flyktingbarn från Afghanistan när han var fem år. Biblioteket i Biskopsgården i Göteborg, där han bodde, beskriver han som en oas av kunskap och bildning. Det var till stor del där han lärde sig det svenska språket och den svenska kulturen.

Zafar påpekar samtidigt att de afghanska bokförlagen i dag blomstrar. Bokintresset är stort. I Kabul finns det 22 bokförlag och över 60 bokaffärer, enligt Svenska Afghanistankommittén. Men i Sverige går vi åt motsatt håll. En fjärdedel av alla bibliotek har lagts ner sedan 1995. Utlåningen av böcker minskar, likaså besökssiffrorna (DN den 8 februari). Biblioteken verkar tappa i status och bildningsidealet tycks sakta försvinna.

Annons

I biblioteksstrategin “Demokratins skattkammare”, som kom i mars på uppdrag av regeringen, står att “uppdraget ska breddas” och att vi ska “digitalisera kunskapsarvet”. Under hösten öppnade exempelvis Sölvesborgs stadsbibliotek upp för en strömningstjänst där biblioteksbesökare har tillgång till 1 200 filmer. Nu behöver alltså inte låntagarna över huvud taget gå till biblioteken, de kan sitta hemma och ladda hem en film till sin mobiltelefon eller sin surfplatta i stället. De behöver inte heller läsa böcker, nu handhar ju biblioteket filmer! (BLT den 13 januari 2019) I enlighet med den nya biblioteksstrategin ska dessutom biblioteken bli ännu bättre på integration, de ska bland annat “utöka utbudet på de stora invandrarspråken.”

Kommer ni ihåg när kultur- och stadsbyggnadsborgarrådet i Stockholm Roger Mogert (S) för några år sedan ville bryta “tystnadsnormen” på biblioteken? Han menade att ”kraven på det tysta biblioteket [ofta är] kryddade med en god portion främlingsfientlighet eller en väl tilltagen dos klassförakt" (SvD den 11 oktober 2017). Biblioteken skulle alltså anpassas efter de som bråkar, stökar och förstör.

Enligt Zafar handlar detta, mycket riktigt, om att vuxenvärlden har svårt att sätta gränser. Biblioteket har gått från att ha varit en institution för bildning till en institution som ska anpassas till alla individers enskilda preferenser. Alla ska få vara på biblioteken, även de som stökar och vandaliserar. Även de som inte kan sitta stilla. Och för de som inte vill läsa, finns filmer och spel i stället! Och för att alla ska få plats ska vi digitalisera mer och bryta tystnadsnormen.

Bildningsdöden syns dock inte enbart på biblioteken. Ett belysande exempel var när Jimmie Åkesson (SD) under sitt Almedalstal citerade Vilhelm Mobergs dikt “Svensk strävan”. Ett flertal opinionsbildare gick i taket och menade att talet var “förfärligt”, “fascistiskt” och att “det skriker 30-tal” eftersom de inte förstått att han citerade den liberale författaren Moberg. Så pinsamt kan det bli när bildningen lyser med sin frånvaro.

Det är dock en tråkig utveckling. Bildningsidealet måste återupprättas. Biblioteken ska inte vara instrument för integration. De ska inte vara socialkontor. De ska inte vara fritidsgårdar. De ska vara till för kunskap, varken mer eller mindre. Låter man biblioteken vara bibliotek kommer integration och bildning att följa naturligt, precis som i Hamid Zafars fall.

Emma JaensonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons