Högt pris för att investera med gott samvete

En av tre svenskar sparar i en etisk fond och fler kan tänka sig göra det, enligt en tidigare undersökning från Fondbolagens förening.

Etiska fonder är ett luddigt begrepp eftersom det är subjektivt vad som är etiskt eller oetiskt. De flesta tycks dock vara ense om att droger, pornografi och vapen inte hör hemma i en etisk fond. Enligt en Sifoundersökning från i fjol vill de flesta svenskar slippa investeringar i dessa branscher i sin fondportfölj.

För att underlätta etiska fondval har till exempel Swesif tagit fram sajten Hållbarhetsprofilen där sparare kan jämföra fonder ur ett hållbarhetsperspektiv. Statliga Miljömärkning Sverige har i sin tur Svanenmärkt ett antal fonder som anses leva upp till hårda hållbarhetskrav och ratingbolaget Morningstar graderar fonder från ett till fem på en hållbarhetsskala.

Kriterierna för hållbarhet ser dock väldigt olika ut. Medan Svanenmärkningen fokuserar på att undvika specifika investeringar som exempelvis kärnkraft eller fossila bränslen fokuserar Morningstars hållbarhetsrankning på vilka aktier fonden äger och vilken risk för hållbarhetsproblem de ger.

– USA-bolag får generellt lägre hållbarhetsbetyg, medan europeiska företag får högre betyg. En fond som köper mycket aktier i USA eller Asien kommer att ha svårt att få ett högt hållbarhetsbetyg, säger Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar.

Att intresset för etiska fonder växer är det ingen tvekan om. Det totala fondinnehavet i de Svanenmärkta fonderna uppgår till drygt 83 miljarder kronor.

Den som investerar i en etisk fond behöver inte nödvändigtvis ge avkall på avkastningen, enligt Jonas Lindmark. Under de senaste 12 månaderna har de 17 Svanenmärkta fonderna gått upp i snitt 2,0 procent och på tre år är ökningen 34,2 procent. Det kan jämföras med ett snitt på 3,5 respektive 36,2 procent för samtliga aktiefonder.

– Om man ska generalisera varierar det mycket mellan olika år. Vissa år är det aktier som etiska fonder undviker som utvecklas dåligt, och då blir det ett bra år. Till exempel 2014-2015 när oljepriserna föll väldigt kraftigt, då var det en fördel att undvika aktier i oljebolag och då gynnades hållbara fonder tydligt.

På senare år har stora amerikanska it-bolag – däribland Apple, Google och Amazon – kritiserats ur ett hållbarhetsperspektiv vilket lett till att många etiska fonder valt bort aktier i dessa företag.

– Då har det varit en period när deras aktier gått väldigt bra och då har det blivit en generell nackdel att inte äga dem.

Skillnaden i avkastning mellan breda hållbara fonder som bara undviker en liten del av aktier och konventionella fonder är mycket liten över tid.

Dock är etiska fonder ofta dyrare. Snittavgiften för Svanenfonderna ligger på 1,28 procent. Det betyder att ett sparande på 2 000 kronor i månaden under 30 års tid genererar avgifter på totalt 232 000 kronor. Sparkapitalet blir efter de 30 åren 335 000 kronor mindre än om det investerats i en fond med en avgift på 0,2 procent.

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, anser att fonderna är för högt prissatta och att fonderna ofta inte lever upp till de krav som ställs på aktiv förvaltning.

– Risken att man sätter Svanenetiketten på något som annars är ganska mediokert gör att man säkert enklare kan locka väldigt många sparare till någonting som inte levererar.

Dessutom är Svanenmärkningen en utgiftspost för fondbolagen.

– Svanenmärkningen kostar ju. Då är risken att de små bolagen som faktiskt har fonder som faktiskt har möjligheter att vara aktiva på riktigt, de har inte möjlighet att betala för märkningen medan de stora Sverigefonderna har den möjligheten. Men en så stor fond kan inte placera i små bolag eller avvika för mycket från index.

Hennes tips till den som vill investera etiskt är att välja en billig global indexfond som grund och komplettera med en klimatfond.

– Det är fonder som investerar i bolag som jobbar med lösningar på klimatförändringar. De fonderna är lite dyrare, men då kanske man kan lägga en liten del i en sådan fond och ändå känna att här gör mina pengar nytta.